Pradeep Chandrashekharapura visar runt på sin gård. Hans odlingar är helt beroende av de indiska monsunregnen som kommer mellan juni och september. Än så länge har det bara kommit några millimeter, men Pradeep samlar regnvattnet i stora behållare och varje droppe tas till vara. 

– Titta här! säger han och pekar på små rör som sticker ut från husets kök och badrum där vatten återanvänds så att mango och kryddor som behöver mycket vatten kan växa.

Utan regn blir det ingen skörd och ingen mat. Eftersom hälften av indierna är jordbrukare är monsunen avgörande för den indiska ekonomin. Växthuseffektens stigande temperaturer ger extremare väder och det finns tecken på att den indiska monsunen blir allt mer oförutsägbar, vilket slår hårt mot jordbruket.

Monsunen är sig inte lik

Pradeep berättar att gamlingarna i byn talar om att monsunen inte är sig lik, och själv är han orolig. Förra året kom regnen två månader för sent och det ser ut att bli samma i år.

Enligt Vinuta Gopal på Indiska Greenpeace hänger såväl sommarens värmebölja, som torka och översvämningar ihop med klimatförändringarna.

– Monsunen är den viktigaste faktorn för vårt land och frågan är bara vad som ska göras och av vem, säger Vinuta Gopal.

Vill inte ha bindande åtaganden

Indien är, som enskilt land, världens tredje största utsläppare av växthusgaser. Fast till skillnad från USA och Kina vill inte Indien ingå bindande avtal på klimattoppmötet, då man menar att det nu är deras tur att utvecklas.

Men samtidigt riskerar Indien att gå minste om ökat välstånd när monsunen påverkas. För Pradeep handlar det redan nu om att lösa problemet.

– Det är bara att acceptera och ändra på hur vi brukar jorden, säger han och skrattar.

Så istället för att odla ris, mango och annat som kräver stadiga mängder vatten har Pradeep gått över till hirs, en tålig växt som klarar oförutsägbar nederbörd.