Bo Inge Andersson. Foto: SVT

Analys: Katalonien: Majoritet i parlamentet men inte bland väljarna

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Nu har regionvalet i Katalonien gett dem som vill ha självständighet en majoritet i parlamentet. Men det hela är omtvistat. Striden mellan centralregeringen och Katalonien kan bli hård. Och det står redan nu strid om hur valresultatet ska tolkas.

Frågan är vad det betyder att självständighetspartierna inte fått en egen majoritet i röster. De fick endast 47,7 procent av rösterna. Valsystemet är sådant. Kretsarna kring premiärminister Mariano Rajoy i Madrid menar att den katalonske regeringschefen Artur Mas genom detta har förlorat sitt självständighetsprojekt.

Det hela är omtvistat. Den konservative premiärministern säger också att alltsammans strider mot konstitutionen och att Katalonien inte alls kan bryta sig ur Spanien. Kataloniens självständighetssträvan trycktes ned under fascistdiktaturen. (Se faktaruta nedan.)

Kataloniens självständighetskamp

EU-kommissionen har meddelat att om Katalonien lämnar Spanien får det ställa sig sist i kön av länder som vill komma in i EU. Spanska riksbanken har talat om att Katalonien måste lämna eurosamarbetet. Spanien har varnat för att pensionerna i regionen är i fara.

Förbjöd folkomröstning

Självständighetsanhängarna i Katalonien finns i tre partier som nu fått en majoritet i regionalparlamentet i söndagens val. En sådan majoritet ska förvandlas till en aktion för att lämna Spanien. (Se faktaruta nedan.)

Författningsdomstolen i Spanien förbjöd i fjol en regelrätt bindande folkomröstning. Den gjordes då om till en symbolisk folkomröstning av separatisterna men bara 2,25 miljoner av 5,4 miljoner röstberättigade deltog. Av de röstande var 80 procent för en separation.

Det kan bli en dramatisk strid om Kataloniens framtid. Premiärminister Rajoy har bestämt sig för en brådskande reform av den spanska författningsdomstolen som skulle ge den tillräcklig makt att stoppa en ensidig självständighetsförklaring. Han kommer att hävda att separatisterna inte fick en egen majoritet av rösterna.

Självständighetsrörelsen har närts av den åtstramningspolitik som centralregeringen fört och som också har inneburit att pengar som Katalonien levererat till statskassan har fördelats till andra, fattigare regioner.

Motståndare enades

Men intresset för att skilja sig från Spanien har minskat under året, enligt en del mätningar.

I valet satsade två stora partier, som egentligen är konkurrenter, på ett gemensamt uppträdande i regionalvalet: Det borgerliga CDC under Artur Mas och hans traditionella motståndare, det vänsterradikala ERC.

Om man räknar med ett annat parti, CUP, på vänsterkanten ger dess tio mandat totalt 72 av 135 mandat till självständighetssidan. CUP har gett ”ett kritiskt ja” till självständigheten i en parlamentsomröstning i början av året.

CUP vill dock inte ha Artur Mas som regeringschef.

Oväntat stöd

Tanken var denna gång att man skulle genomföra ett regionalval till delstatsparlamentet – men förvandla det till en symbolisk folkomröstning om självständighet.

Katalonien är Spaniens rikaste region och svarar för nära en femtedel av landets ekonomi. Det är en mardröm för centralregeringen i Spanien om Katalonien skulle gå den väg Mas nu utstakar.

Mot slutet av valrörelsen varnade spanska institutioner för allvarliga följder om Katalonien lämnar Spanien, vilket självständighetsförespråkarna avfärdade som ”en apokalyps utan trovärdighet”.

Motståndarna till självständighet får stöd av det nybildade vänsterpartiet Podemos, som alltså finns i hela Spanien.

På det nationella planet står Podemos alltså i just denna fråga på samma sida som sina motståndare, det konservativa PP och det socialistiska PSOE.

En separation från Spanien skulle kunna sätta igång en kedjereaktion med en rad andra regioner som också vill göra sig fria från centralmakten i Madrid.

Redo diskutera förändringar

Flera nationella partier – som är mot en självständighet – har sagt att de är redo att diskutera förändringar för Katalonien efter allmänna val i hela Spanien. Men det måste enligt partierna ske efter en bred enighet i hela landet.

Självständighetsplanerna ledde i somras till att den sittande borgerliga koalitionen mellan Artur Mas parti CDC och det borgerliga UDC kollapsade. UDC driver nu en linje som innebär att man vill samarbeta med centralregeringen i självständighetsfrågan.

Frågan är nu om de båda partierna som samverkade kan fortsätta att göra det.

18 månader till självständighet

Regeringschefen Artur Mas har lovat att starta en process som efter 18 månader ska leda till självständighet.

Under denna tid ska man ta fram en författning och man ska ha förhandlat med Spanien och EU. Mycket är dock oklart om hur denna process ska te sig i verkligheten.

Efter 18 månader hålls en formell bindande folkomröstning om den framtagna konstitutionen. Mas har sagt att även med den allra minsta majoritet ska man genomföra separationen.

Katalonien och Franco

Spanien blev republik 1931 och Katalonien fick då stor självständighet. Under spanska inbördeskriget 1936 till 1939 var Katalonien en av stöttepelarna för den sittande republikanska regeringens kamp mot de fascistiska upprorsmännen under general Franco.

När Franco intog Barcelona 1939 var det början till det republikanska Spaniens undergång. Under Francos extremt högernationalistiska välde berövades Katalonien sin autonomi.

Inför söndagens val har den katolska kyrkan uttryckt motstånd mot självständighetssträvandena, vilket tagits mycket illa upp av självständighetsrörelsen i Katalonien eftersom man erinras om Francos brutala välde i Katalonien.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §4 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Kataloniens självständighetskamp

Mer i ämnet