Det var i slutet av maj som demonstrationerna inleddes med fredliga protester mot planerna att bebygga den lilla Geziparken vid Taksimtorget.

När polisen svarade med tårgas och vattenkanoner spred sig protesterna snabbt över landet och tusentals människor uttryckte sitt missnöje med den turkiska regeringen och bristen på press- och yttrandefrihet i landet.

Under de första dagarna försökte de stora turkiska medierna tiga ihjäl sammandrabbningarna mellan demonstranter och polis på gatorna runtom i Turkiet.

– Människor här är inte chockade över att medierna varit tysta, men ändå överraskade över att det skulle bli så här tyst när en så stor sak hände, berättar Samir Abu Eid.

Medierna kollapsade

Folket i Turkiet har aldrig känt att de etablerade medierna stått på deras sida, enligt Samir Abu Eid. Istället för att rapportera om vad som händer har det viktigaste varit att inte stöta sig med makten och att tjäna pengar.

– Men när protesterna startade kollapsade de inhemska medierna totalt, vilket är en stor skandal med tanke på polisens övervåld mot demonstranterna.

Enligt den turkiska lagstiftningen riskerar journalister som stöter sig med makten att anklagas för terrorism. Just nu sitter över 100 journalister fängslade och många av dem är kurder.

Rädslan har minskat

– Men efter några dagar började tidningarna ändå försiktigt rapportera om protesterna. En viktig orsak är att utländska medier skrev om det, en annan orsak är att rapporteringen exploderade på de sociala medierna. Under de första dagarna registrerades 500.000 nya Twitterkonton.

Så de senaste veckornas våldsamma protester och medias försök att förtiga dem kan ha varit en bra sak för yttrandefriheten tror Samir Abu Eid och påpekar att många nu känner en lättnad över att barriären brutits. Men ännu är det olagligt att demonstrera och så sent som förra veckan greps 30 personer för att ha twittrat.

– Men det viktigaste är att rädslan för att uttrycka sig nu har minskat, säger Samir Abu Eid.