Tiotusentals människor samlades i Saana för att protestera mot militäralliansens flygbombningar.

Mörkt år i krigets Jemen

Uppdaterad
Publicerad

Över 6 000 människor har dödats, fattigdomen är utbredd och miljoner människor är i behov av hjälp. Tusentals jemeniter har gått ut på gatorna i huvudstaden Sanaa för att markera sitt missnöje över det senaste årets förödande strider.

Tusentals människor fyllde gatorna i den rebellkontrollerade huvudstaden på dagen ett år efter det att en saudiledd militärallians inledde sina flygbombningar av rebellmål i Jemen. De flesta i demonstrationen stöder Huthirebellerna och den tidigare presidenten Ali Abdullah Saleh, men många ville också ta tillfället i akt att visa sitt missnöje över hela den katastrofala situationen.

– Alla var där. Det var enormt. Många kände sig manade att gå ut på gatorna för att tydligt visa omvärlden att de är emot kriget, säger analytikern och aktivisten Hisham al-Omeisy till TT i telefon från Sanaa.

Många civila offer

Det senaste året har omkring 6 300 människor dödats i Jemen, varav omkring hälften civila. Den saudiledda bombkampanjen har misslyckats med att uppnå angivna mål och hundratals civila har dödats i flyganfallen. Människorättsorganisationen Amnesty International vill att bombräder som träffat sjukhus, skolor och bostadsområden ska utredas som krigsbrott och har tillsammans med EU-parlamentet uppmanat till vapenembargo mot inblandade stater, hittills utan framgång.

– Flygbombningarna har drivit människor i armarna på Saleh och rebellerna. Många känner att de lider mer i händerna på Saudiarabien än vad de någonsin gjorde under Salehs tid vid makten, säger al-Omeisy.

Planer på vapenvila

De stridande parterna har kommit överens om en vapenvila från den 10 april, följt av fredssamtal en vecka senare. Men den jemenitiska bloggaren och journalisten Afrah Nasser är inte särskilt optimistisk om framtiden.

– Jag hoppas alltid på det bästa, men det ser ut som den här tragedin kommer att fortsätta. De båda parterna har inte en lovande attityd, ingen tar några verkliga steg som tyder på att de vill nå en politisk lösning. Båda sidor vill vinna med militär kraft, säger Afrah Nasser som numera bor i Göteborg.

– Jag är väldigt oroad över att vi ska behöva uppleva ytterligare ett år av krig.

Staten på Arabiska halvöns spets var redan före kriget mellan de Iranstödda rebellerna och den saudistödda regeringen ett av världens fattigaste länder. Nu varnar människorättsorganisationer ständigt för den kraftigt försämrade situationen för civila.

Nödläge för miljoner

Infrastrukturen har trasats sönder, arbetslösheten är hög och fattigdomen är utbredd. Omkring 80 procent av den jemenitiska befolkningen bedöms vara i behov av någon form av humanitärt bistånd.

Enligt Hisham al-Omeisy upplever många jemeniter att omvärlden inte är intresserad av vad som händer i landet.

– Världen fortsätter att ignorera oss eftersom vi är så långt bort. Men ni glömmer att Islamiska staten (IS) finns. och växer, i Jemen. Vi har också den farligaste grenen av al-Qaida här. Fortsätter stabiliteten att försämras kommer det att innebära ett hot för Europa också, säger han.

Fakta: Konflikten i Jemen

  • Jemen, ett av världens fattigaste länder, bildades 1990 när det konservativa Nordjemen och det socialistiska Sydjemen gick samman efter ett inbördeskrig. Eskalerande protester mot regimen under 2011 ledde till att president Ali Abdullah Saleh avgick och landet har sedan dess plågats av lokala revolter.
  • Huthirebellerna från norra Jemen, som anklagar regeringen för att vilja dela landet i rika och fattiga regioner, tog med hjälp av Saleh kontroll över huvudstaden Sanaa 2014.
  • En militärallians ledd av Saudiarabien inledde den 26 mars 2015 flyganfall mot rebellerna, som de hävdar får stöd från ärkefienden Iran. Det sunnimuslimska Saudiarabien stöder president Abd Rabbu Mansur Hadi, som drivits bort från Sanaa av de shiamuslimska Huthirebellerna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.