Det är inte enbart ubåtsincidenter och ryska överflygningar över svenskt territorium som ställt till det. Lågvattenmärket enligt ryskt sätt att se det, är det svenska stödet för Ukraina och den hårda kritiken av annekteringen av Krim 2014.
EU-Sanktioner
Det som kanske främst upprör Moskva är att Sverige så aktivt verkat för tuffa EU-sanktioner mot Ryssland. De sanktionerna har orsakat svåra ekonomiska problem och tillsammans med fallande oljepriser har det gjort Ryssland mer sårbart. Och sårbart vill inget land vara och kanske minst av allt en före detta stormakt som Ryssland. Tillsammans med vad man ser som ett allt mer aggressivt Nato gör det att Ryssland känner sig trängt.
Varningssignaler
Därför skickar man tydliga signaler till omvärlden och inte minst sina grannar i Östersjö-området att den ryska militären har kapacitet att försvara sitt territorium. Den ryska militären har gjort en stor upprustning och modernisering de senaste åren. Både vad gäller nya sofistikerade vapensystem och soldaternas stridsduglighet. Det har man visat i Ukraina och nu senast också i Syrien.
Röd linje
En eventuell utvidgning av Nato närmare Rysslands gräns har länge setts som en provokation som inte kan accepteras. Därför var Ukraina så viktigt som buffertzon mellan öst och väst. Det här är en röd linje som inte får överskridas enligt Moskva. Nato vet det och driver inte frågan om nya medlemsländer lika aktivt.
Nato och EU försöker agera så att man inte ökar motsättningarna mellan Ryssland och omvärlden. Man försöker förhindra att konflikten i östra Ukraina permanentas. Samtidigt finns en oro i Rysslands grannländer för liknande konfrontationer.
Nato-trupper
För att ge dessa länder en ökad känsla av trygghet har USA och flera andra Nato-medlemmar skickat trupp, främst till Baltikum och Polen. Nu senast Tyskland som kommer att skickat trupp till Litauen, enligt Der Spiegel. Detta för att avskräcka Ryssland.
Det är i ljuset av de här spända relationerna man får se den ryska varningen till Sverige. Ett svenskt Nato-medlemskap skulle leda till att Ryssland vidtar nödvändiga militära åtgärder, enligt utrikesminister Sergej Lavrov, i DN:s intervju. Vad de åtgärderna skulle bestå av är oklart, och det är också meningen med den diplomatiska formuleringen. Det får den svenska militären försöka gissa sig till. Och med den osäkerheten är det avskräckande budskapet som mest effektivt.