Utrikes

EU-kommissionens Pierre Moscovici, Finlands finansminister Alexander Stubb och EU:s kommissionär för euron Valdis Dombrovskis (till höger) lyssnar på eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem (med ryggen mot kameran). Foto: TT

Oenig eurogrupp om Grekland

Uppdaterad
Publicerad

Nya försök väntar under söndagen för euroländerna att enas om Greklands ekonomiska framtid.

Finland uppges vara en av nej-sägarna till nytt stöd till Aten.

Vid midnatt kom budet från Finlands finansminister Alexander Stubb via Twitter.

”Eurogruppens session är över. Fortsättning följer i morgon”, skrev Stubb som annars varit osedvanligt tyst inför lördagens möte.

Ekonomiska krisen i Grekland

Orsaken: de hårda förhandlingsvillkor som Finlands regering ställt på förhand.

Enligt uppgifter till bland annat nyhetsbyrån FNB hotade Sannfinländarnas ordförande, utrikesminister Timo Soini, att föra sitt parti ur regeringen om Grekland beviljas ett nytt stöd.

– Finlands linje var en majoritets linje. Det var bara en minoritet som tyckte Greklands förslag var tillräckligt, löd dock förklaringen från Stubb när han kom ut från mötet.

Tillfälligt utträde?

Andra källor talade samtidigt om att Finland stöder ett tyskt förslag om ett tillfälligt grekiskt utträde ur eurozonen i fem år. Enligt tyska uppgifter i lördags ska förslaget vara väl förankrat hos såväl förbundskansler Angela Merkel som hennes vicekansler Sigmar Gabriel.

Enligt grekiska tidningen Kathimerini motsatte sig utöver Finland även Slovakien, Malta och Estland de försök som ändå gjordes till att få till stånd ett uttalande från mötet.

Finansministrarna satt samlade för att säga ja eller nej till att inleda förhandlingar om ett nytt stödprogram för det hårt pressade Grekland.

Det reformprogram som premiärminister Alexis Tsipras har lagt fram godkändes av det grekiska parlamentet med klar majoritet under natten mot lördagen. Från euroländernas sida råder dock framför allt en stor misstänksamhet mot om det går att lita på regeringens löften.

– Många regeringar, inklusive min, är tveksamma till deras vilja och möjligheter att implementera förslagen. Vi diskuterar ju faktiskt ett förslag som de (Greklands regering) aggressivt avvisade för bara några veckor sedan, sade Nederländernas biträdande finansminister Eric Wiebes på väg in till mötet.

Söndagsmöten

Nya försök att nå vidare görs nu från klockan 11 på söndagsförmiddagen.

– Vi har diskuterat frågor om trovärdighet och förtroende. Vi är inte klara ännu. Det är fortfarande väldigt svårt, men arbetet fortsätter, sade mötesordföranden Jeroen Dijsselbloem på väg ut.

För EU artar sig Greklands-krisen till att bli rent existentiell med allt skarpare motsättningar mellan medlemsländerna. Efter eurofinansministrarnas möte väntar under söndagseftermiddagen även extrainsatta toppmöten, först för euroländernas stats- och regeringschefer från klockan 16, sedan med samtliga EU-ledare från klockan 18.

Mitt i allvaret försökte ändå EU:s finanskommissionär Pierre Moscovici låta hoppfull om en lösning i sista stund, på väg ut från finansministrarnas långa sittning.

– Det finns alltid en morgondag. Det finns alltid hopp, sade Moscovici.

Förslaget som diskuteras

I utbyte mot ett nytt treårigt lån på 53,5 miljarder euro och vissa skuldavskrivningar lovar Grekland ett nytt reformpaket.

Enligt nyhetsbyrån Reuters och tidningen The Guardian innehåller det grekiska reformförslaget bland annat följande:

  • Företagsskatten höjs till 28 procent.
  • En översyn genomförs av pensionssystemet. En summa motsvarande en procent av BNP ska sparas in genom detta, möjligheten till förtidspensionering uppges försvinna.
  • Före år 2022 ska pensionsålder ha höjts till 67 år.
  • Kampen mot skattebrottslingar trappas upp.
  • Öarnas skattelättnader skrotas.
  • Försvarsbudgeten ska minskas med 300 miljoner euro – 100 miljoner i år och 200 nästa år.
  • Privatisering av regionala flygplatser och hamnarna i Piraeus, Thessaloniki och Hellinikon.
  • Momsbeskattning på hotell på 13 procent och 23 procent för restauranger och catering.
  • Överskottsmålet behöver ses över eftersom situationen har förändrats.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Ekonomiska krisen i Grekland

Mer i ämnet