Putins nya fokus kan ändra läget i Ukraina

Uppdaterad
Publicerad

Ukraina och proryska separatister har nu kommit överens om att dra tillbaka och mindre vapensystem från de oroliga områdena i östra Ukraina. Det sker precis innan Hollande, Merkel och Putin håller ett toppmöte i Paris om Ukraina.

Det förefaller nu som om president Vladimir Putin har ändrat fokus för sin politik, bort från Ukraina. Hans Ukrainapolitik har lett till att han isolerats politiskt av västsidan.

Hans annektering av Krim har också lett till hårda ekonomiska straffåtgärder (sanktioner) från västländernas sida, vilket bidragit till att försvaga den ryska ekonomin.

Krimkonflikten

Kan ses som signal

Rapporter om mediebevakningen i Ryssland talar nu om att fokus inte som tidigare ligger på att rapportera om krisen i Ukraina. Nu handlar det om Syrien.

Det kan finnas anledning för Putin att se till att läget i Ukraina blir bättre. Nyheten om avtalet om vapentillbakadragandet skulle kunna ses som en signal från honom.

Avtalet har redan undertecknats av Ukrainas representant, och ska enligt deras egna uppgifter på torsdag undertecknas av de proryska separatistledarna i öst, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Allt detta sker alltså precis före toppmötet om Ukraina som hålls i Paris på fredag.

”Möjlighet till framsteg”

Det betyder att Frankrikes, Rysslands och Tysklands ledare har ett problem mindre att lösa.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg kallar överenskommelsen ”en möjlighet till framsteg” i Ukraina, enligt nyhetsbyrån AP. Väst menar att Ryssland har ett starkt inflytande på separatistledarna och hjälper dem med vapen och soldater, vilket Ryssland förnekar.

Det är dessutom anmärkningsvärt att den vapenvila som inträdde den förste september fortfarande håller. Där har toppmötet alltså ännu ett problem mindre.

Initiativrik statsman

Stridsaktiviteterna i Donetsk- och Luhanskområdena i östra Ukraina har varit mycket låga under denna tid. Även detta kan ses som en signal från president Putin.

Nu handlar det för honom om att framstå som en initiativrik statsman som ingriper i Syrienkonflikten när till synes det inte går så bra för den USA-ledda koalitionen.

Redan i februari i år enades parterna i den ukrainska konflikten på ett toppmöte om ett avtal om bland annat vapenvila och vapentillbakadragande. Det skedde i den vitryska huvudstaden Minsk.

Men Minsk-avtalet från februari iakttogs inte av parterna i konflikten. Det var först efter sommaren som man på nytt kunde enas om en vapenvila, som denna gång faktiskt har hållit en månad.

Enligt ukrainska lagar

Deltagarna i det andra toppmötet om Ukraina har fortfarande problem att diskutera. Alla 12 punkterna i detta har inte förverkligats. Ett problem gäller regionalval i Donetsk och Luhansk.

Enligt Minsk-avtalet ska val hållas enligt ukrainska lagar. Ukraina har – trots våldsamt motstånd från nationalister – börjat ändra administrativa regler så att de båda provinserna får ökad självständighet.

Men nu har separatisterna utlyst nyval – till den 18 oktober och den 1 november – där ukrainska lagar inte gäller. Istället vill man avlägsna alla kandidater som kan misstänkas vara pro-ukrainska. Tanken var också att dessa val skulle hållas den 25 oktober, när resten av Ukraina har val.

Handlar även om Syrien

Den europeiska säkerhetsorganisationen OSSE:s representant kallar detta ett klart brott mot Minskavtalet. Frågan är nu om Putin – med sitt nya fokus på världspolitiken – kan ställa detta till rätta, som ytterligare en signal.

Toppmötet på fredagen kommer också att handla om Syrien och kampen mot terroristorganisationen IS, enligt franska företrädare. Putin talar ju nu om att gå in i anti-IS-kampen.

Putin har här chansen att tala med två europeiska ledare. Särskilt från Tyskland har det hörts tongångar som avviker från det som sägs i USA. Förbundskansler Angela Merkel har föreslagit att man ska tala med Syriens diktator Bashar al-Assad.

Som förmedlare

Hennes vice förbundskansler, Sigmar Gabriel, har sagt att man måste tala mer med Putin – trots hans politik gentemot Ukraina. Bakom detta ligger det tryck som Tyskland och övriga EU utsätts för på grund av de enorma flyktingströmmarna.

I åtminstone Tyskland ser politikerna uppenbarligen på Putin som en ledare som kan hjälpa till i en sorts dialog med al-Assad. Och detta trots den isolering av Putin som väst har beslutat.

Samtidigt visar mötet mellan president Barack Obama och Putin under FN:s generalförsamling att Obama gör allt för att Ukrainakrisen inte ska glömmas bort.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet