– Vi vill till England. Du sover i ett hem. Du dricker och äter gott. Det är inte som Frankrike där vi lever på gatan, säger en ung man till Al-Jazeera.

Han lever i ett av lägren nära kanaltunneln i Calais tillsammans med nära 5.000 andra migranter som hoppas kunna ta sig till Storbritannien genom att gömma sig i ett av fordonen som passerar gränsen. Lägren kallas för ”Djungeln” och ”Nya djungeln” och har provisoriska mataffärer, en kyrka, moské, skola, bar och andra nödvändigheter. Då och då får de som är kvar i Calais sms från bekanta som har lämnat lägren och lyckats ta sig till Storbritannien.

”Lättare att få ett jobb”

En del av migranterna vill dit för att de har ett kontaktnät på plats, men de flesta väljer landet baserat på rykten. Enligt Al-Jazeeras reporter Charles Stratford har många migranter samma bild av Storbritannien – att det är ett land med slappare migrationspolitik än resten av Europa, att det är lättare att få ett jobb och att lönen är bättre.

28-årige Hayder bodde i Leicester under studenttiden, men flyttade hem till Pakistan efter examen. Nu vill han tillbaka.

– Det finns inga jobb någonstans i Europa, men vi har hört att det finns svartjobb man kan få i Storbritannien.

Ali Hassan från Sudan korsade Medelhavet med båt som 19-åring och fick asyl i Grekland. Efter fem år utan jobb där vill han till släkten i Wales.

– Jag vill plugga till filmregissör. Jag har min egen YouTube-kanal, säger han till Al-Jazeera.

”Jag är nöjd där jag får ro”

Calais borgmästare, Natacha Bouchart, säger att det finns en uppfattning om det brittiska socialsystemet som generöst som en anledning till att migranter väljer landet.

Abbdulah från Sudan är en av dem som vill till Storbritannien för att där skapa sig ett bättre liv än det som erbjuds i Frankrike.

– Jag har inget hem, ingen mat. Jag har inga kläder, inget vatten, ingenstans att ta ett bad. Jag äter bara en gång om dagen, säger han.

Att det engelska språket är så spritt har också stor betydelse för migranterna i Calais. Flertalet av dem talar engelska flytande och de vill tillhöra den engelsktalande kulturen, säger Stratford. 

– Det är väldigt svårt att hitta ett jobb någonstans där du inte talar språket. Du får vandra från plats till plats som en vilsen hund, säger Adam från Sudan till The Telegraph.

Men det finns också de som ger upp försöken att ta sig in i tunneln och stannar kvar i Frankrike. Sudanesiske George, som är engelsktalande och egentligen ville till Storbritannien, är en av dem. Han har börjat gå på de franskalektioner som ges i ett av lägren och säger att han är nöjd med att stanna kvar i Frankrike, även om han inte vet mycket om landet.

– Varsomhelst där jag får ro är jag nöjd, säger han till The Guardian.

”Våra gator är inte gjorda av guld”

Den brittiska regeringen har den senaste tiden kommit med en rad lagförslag som ska göra det klart för migranter att livet i landet ”inte är guld och gröna skogar”. Bland annat funderar man på att ta ifrån familjer som inte får stanna kvar möjligheten att ändå få ekonomiskt stöd. Som lagen ser ut nu kan familjer som inte får asyl, men har minderåriga barn, få bostad och omkring 500 kronor i veckan till de lämnar landet.

I en debattartikel som publicerades i helgen skriver den brittiska inrikesministern Teresa May att ”många migranter ser Europa, och speciellt Storbritannien, som en plats som erbjuder möjlighet till ekonomisk vinning. Så är det inte – våra gator är inte belagda med guld”.