Forskare vid Northwestern University i USA har jämfört äldre och nyare stammar av pestbakterien Yersinia pestis.

Det visar sig att de äldre varianterna av denna bakterie saknar en viss gen som gör att dessa bakterier inte kan orsaka lungpest, en sjukdom som obehandlad nästan har 100 procents dödlighet.

Dessutom, upptäckte forskarna, behövs bara en enda genetisk förändring i denna gen för att bakterierna också ska kunna infektera lymfsystemet och därmed orsaka böldpest.

Forskarna tror därför att pesten, till en början, främst var en lungsjukdom och först senare blev den sjukdom som plågat människor ända sedan antiken.

– Den här forskningen visar hur nya smittämnen kan skapas med ytterst små genetiska förändringar, säger Wyndham Lathem, en av forskarna bakom studien som presenteras i Nature Communications, i en kommentar.

Under medeltiden blev pesten känd som digerdöden, en epidemi som orsakade att mellan en tredjedel och hälften av Europas invånare dog.

Pest finns fortfarande, bland annat i Afrika, men botas lätt i dag med hjälp av antibiotika.