Det är efter drygt fyra månaders förhandlingar och utspel och hot som den grekiska regeringen i går söndag kom med ett nytt förslag till EU, Internationella Valutafonden IMF, och Europeiska centralbanken ECB, som är de som förhandlar med grekerna.

Den tyske finansministern Wolfgang Schäuble talade sa till exempel idag rent ut att Grekland inte kommit med ett nytt förslag. Senare sade EU-rådets ordförande Donald Tusk att detta var det första konkreta förslaget från Grekland på flera veckor. Läget är alltså oklart och förvirrat.

Tidigarelades

Man håller intensivt på att granska det grekiska förslaget – men kan detta vara det besked man väntat på från grekerna?

Det avgörande beslutet hade väntats idag efter klockan 19, när EU:s stats- eller regeringschefer skulle träffas till ett toppmöte. Nu serr det inte ut att bli några förhandlingar idag, även om ingen kan säga något säkert.

Förvirringen var först stor om det verkligen kommit något grekiskt förslag i söndags. Men det kom något från grekerna. Och tidningen The Guardian påstår sig ha tagit del av bitar av förslaget.

Långivarna har ställt krav på Grekland, som Grekland har avvisat. Det handlar om att höja momsen och att skära i pensionsförmåner. Grekland har hittills vägrat.

Man har gjort det med hänvisning till det sittande vänsterorienterade regeringspartiet Syrizas löften till sina väljare.

Men nu uppger alltså Guardian att det grekiska förslaget innehåller förändringar av pensionerna och momshöjning. Men frågan är hur långt det grekiska förslaget går i jämförelse med vad långivarna kräver.

Svårt för EU

Grekiska tidningar har kompletterat – men då handlar det vara om viss momshöjning och en del nedskärningar vad gäller pensioner. Även minskade försvarskostnader skulle finnas med i förslaget.

Att EU nu anser förslaget så oklart betyder att det knappast var det raka besked som EU hade väntat på. Ju oklarare desto svårare blir det för EU att ta ställning.

Och ju större krångligheten är desto troligare är det att det inte kan bli något avtal på basis av just det aktuella grekiska förslaget. Det är till och med så att en del deltagare menar att det inte är ett riktigt förslag som Grekland lämnat fram.

Sedan blir nästa fråga om det ändå innehåller sådana uppslag att EU kan anse det rimligt att fortsätta förhandlingarna. EU, IMF och ECB fortsätter att försöka förstå det grekiska förslaget. En del uttalanden tyder på det – andra inte.

Statsbankrutt

Den stora frågan är vad Grekland ska göra för att få ut det sista av ett ekonomiskt stöd från EU, IMF och ECB. Det handlar om 7,2 miljarder euro.

Grekland behöver dem för att inte göra statsbankrutt. Fram till slutet av juli ska man ha betalt ut totalt nära 5,5 miljarder euro till långivare. Redan den siste juni går EU:s hjälppaket ut. Till dess måste alltså en överenskommelse ha nåtts med Grekland.

Den tyska försvarsministern, kristdemokraten Ursula von der Leyen, har sagt att regeringen i Grekland måste vara på det klara med att man måste respektera Europas regler – oberoende av vad den har lovat väljarna.

Gisslan hos väljarna

Det är lätt att säga. Men protesterna i Grekland mot ytterligare åtstramningar fortsätter. De finns ”proeuropeiska” aktivister också. Men det är vänsterflygeln i det egna partiet som kan vålla Tsipras och hans regering de värsta problemen.

Frågan är om premiärminister Alexis Tsipras och hans finansminister Gianis Varoufakis är gisslan hos sina väljare.

Sedan grekerna lämnat sitt svar på söndagen svarade den tyske talesmannen Martin Selmayr för EU-kommisionens ordförande och tweetade att detta ”var en bra bas för framsteg” Och tillade att det varit en ”assisterad födsel” (Zangengeburt på tyska, alltså födsel med hjälp av tång).

Förlängt räddningspaket

Formuleringen en ”bra bas för framsteg” kunde betyda mycket. Framförallt att det förmodligen skulle krävas ytterligare förhandlingar med grekerna. Det visade sig ju vara fallet idag.

Men det är främst på basis av denna tweet som hoppet växte. EU-sidan kastade dessutom in ett köttben till grekerna.

Om de gick med på villkoren skulle de få ett förlängt räddningspaket under sex månader på 18 miljarder euro. Man lovade även grekerna något slags skuldavskrivningar.

Avvisar sänkningar

Det kan låta bra men det inrikespolitiska problemet för regeringen Tsipras är att det finns många partimedlemmar som inte vill gå med på några eftergifter alls.

Deras linje är att Grekland har sparat tillräckligt och att det nu är dags att sätta fart på det skrumpnade näringslivet med stimulanspaket. De menar att de sparåtgärder som framtvingats har förvärrat krisen i Grekland.

En statssekreterare, som sitter med i Greklands förhandlingsdelegation, sa till en söndagstidning att till exempel en sänkning av lönerna och pensionerna är oacceptabel.

80 procent för euron

De grekiska väljarna kan känna sig svikna om Tsipras går med på en kompromiss med EU, IMF och ECB. Pensionsbesparingarna och de höjda skatterna kan drabba många hårt. Medierapporter talar om att pensionerna också är ett slags socialunderstöd. Ett riktigt sådant saknas i övrigt i Grekland.

De som förhandlar med Grekland har sagt att man vill hålla Grekland inom euro-zonen. Och 80 procent av den grekiska befolkningen vill också detta.

Men frågan är hela tiden vilket pris man är villig att betala i Grekland. Nu närmar sig sanningens ögonblick för Tsipras – och för Europa. Men det ögonblicket tycks inte komma idag måndag. Nu får vi vänta – och då är det bara en dryg vecka tills allt ska vara klart.