Inför dagens möten utropade världens medier återigen att ”det är en ödesdag” för Grekland. Statsbankrutten står för dörren och Grekland kan tvingas överge euron och kanske till och med lämna EU, hette det.
För att Grekland ska få den sista utbetalningen på 7,2 miljarder euro, motsvarande 66 miljarder kronor, i det gigantiska lånepaket som rullat ett antal år, kräver långivarna IMF, EU och ECB, reformer och besparingar av politikerna i Grekland.
Och det brådskar. Den sista juni ska Grekland göra en avbetalning på lånet till IMF på 1,5 miljarder euro – pengar som landet inte har utan den nya låneutbetalningen.
Men i dag beslutade alltså ledarna för euroländerna att skjuta upp avgörandet. Ett nytt möte kommer att hållas senare denna vecka.
EU-medlemskap i fara
Om inte grekerna kan betala innebär det att landet i princip är konkursmässigt och därmed i förlängningen riskerar att lämna eurosamarbetet. Landets centralbank har även varnat för att hela EU-medlemskapet kan vara i fara.
Det handlar om hur grekerna ska spara. EU, närmare bestämt euroländernas ledare, har en bestämd uppfattning om hur det ska gå till.
– Grekiska regeringen tycker att det räcker med att man sparar. Man tycker inte EU ska lägga sig i hur, säger Ulrika Bergsten, SVT:s Europakorrespondent.
Moms och pensioner
Förhandlingarna i Bryssel i dag har handlat om nivåerna på moms och pensioner. Grekiska regeringen med premiärminister Alexis Tsipras i spetsen vill ha olika momsnivåer för olika varor och tjänster, något som EU-sidan inte är så förtjust i.
De grekiska pensionsutbetalningarna är i dag 16 procent av BNP. EU vill ha ned siffran till 15 procent, berättar Ulrika Bergsten. Hon berättar också att före krisen kunde grekiska pensioner vara upp till 3.000 euro per månad, omkring 29.000 kronor. I dag är de högsta pensionerna nere på 7.000-8.000 kronor.
Tidigare grundades pensionen dessutom på hur länge man hade arbetat, vilket gjorde att det var möjligt att gå i pension ganska tidigt. EU kräver nu av Grekland att pensionsåldern höjs till 67 år.
EU vill också att arbetstagarna själva helt finansierar pensionen med avgifter. Hittills har det varit så att staten står för en tredjedel, arbetsgivarna för en tredjedel och arbetstagarna den sista tredjedelen.
Tre momsnivåer
Ulrika Bergsten berättar att det i dag finns tre nivåer på den grekiska momsen. För bland annat mat, tidningar och böcker är den 6,5 procent. För hotell, vatten, el och kulturella tjänster som bio och teater är den 13 procent och för övriga varor och tjänster 23 procent.
EU vill att de varor och tjänster, som i dag har en moms på 6,5 procent, hamnar på 13 procent. Varorna på momsnivåerna 13 och 23 procent ska, enligt EU-kravet, slås ihop och hamna på 18-19 procent.
Grekiska regeringen motsätter sig särskilt en höjning av momsen på el och vill dessutom behålla den lägre hotellmomsen eftersom den anses gynnsam för turismen.
Hur långt kan man gå?
Frågan är hur långt den grekiska regeringen kan sträcka sig för att tillmötesgå EU:s och andra långivares krav. Den har bland annat en stark vänsteropinion i regeringspartiet Syriza att ta hänsyn till.
– Det finns många partimedlemmar som inte vill gå med på några eftergifter alls, skriver SVT:s utrikeskommentator Bo Inge Andersson i en analys av läget inför förhandlingarna.
Och en överenskommelse de närmaste dagarna innebär långt ifrån en definitiv lösning på Greklands kris. Om ett halvår kommer vi säkert att vara där igen, tror Ulrika Bergsten.
Inte bara Grekland
Men det handlar inte bara om Grekland. En överenskommelse får inte framstå som så bra att andra länder som också brottas med stora ekonomiska problem tycker att: ”får de, så kan väl vi också...”
De länder som skulle kunna tänka så är framför allt Portugal, Spanien, Irland och Italien.
Det finns också en ”geopolitisk” faktor. Om det inte blir en överenskommelse ligger det nära till hans att den grekiska regeringen vänder sig till Ryssland för att få de lån landet behöver.
– Och då skulle Putin få den fot vid Medelhavet som han alltid drömt om, säger Ulrika Bergsten.