Amerikanska bombplan har nu oanmälda flugit in i en flygzon över Östkinesiska havet som Kina nu anser sig kontrollera. Det är en stark militär markering från USA.

Upprinnelsen till konflikten är att Kina sedan i lördags har förklarat ett stort område i regionen som en reglerad flygzon – alla flygplan som flyger in där måste anmäla sig och låta sig identifieras av Kina.

Det uppges vara ett sätt att säkra Kina från ett luftangrepp. Zonen sammanfaller delvis med en japansk flygzon.

Expansionslusta

Det ses av bland annat Sydkorea och Japan som ett utslag för en kinesisk expansionslusta, ett hot att Kina tänker expandera i havet utanför Kinas kust.

I havet under flygzonen ligger de obebodda Senkaku-öarna (som Kina kallar Diaoyu). De anses vara rika på gas- och oljefyndigheter. De kontrolleras av Japan men Kina gör anspråk på dem.

Konflikten om Senkaku/Diaoyu  och flygzonen gör att vicepresident Joe Biden kommer att ta upp frågan med Kinas ledning vid ett besök i Peking den första december.

Stor oro

USA:s försvarsminister Chuck Hagel har varit i kontakt med sin japanske kollega och meddelat att USA stödjer Japan i konflikten med Kina.

Det finns en stor oro bland en rad av USA:s allierade i området och Biden ska försöka förhindra att konflikten om flygzonen trappas upp ytterligare.

Kinas enda hangarfartyg är nu på väg till ett annat farvatten – Sydkinesiska sjön. Det sägs vara en övning, men det bekymrar en rad länder i området.

Detta är bara en liten del av ett stort drama som kommer att utspelas i framtiden: Det allt mäktigare Kinas strävan att kontrollera både Öst- och Sydkinesiska haven.

Nationell prestige

Det handlar om nationell prestige, men det handlar också om fiske, mineraler samt gas- och oljefyndigheter – och kontroll av viktiga farleder.

Den kinesiska militärmakten håller på att upprusta. USA tänker förstärka sina militära styrkor i Asien. President Obama talar om att lägga tyngdpunkter i sin säkerhets- och utrikespolitik på Asien.

Kina ser Obamas ändrade politik som ett försök att ringa in landet. Det är som upplagt för en kapplöpning mellan USA och Kina.

Det handlar alltså om en konflikt där Kina står mot en rad asiatiska stater och deras skyddsmakt USA. I praktiken blir det en kamp mellan Kina och USA.

Värre konflikt

De två amerikanska B52-bombarnas flygtur in i den nya kinesiska flygzonen är ett tecken på hur allvarligt läget är. USA och dess allierade underkänner Kinas rätt att proklamera denna flygzon.

Också japanskt och sydkoreanskt militärflyg har flugit in i zonen utan att anmäla sig.

I detta ligger en stor fara för en än värre konflikt eftersom Kina knappast i längden kan låta flygplan trotsa den ensidigt utropade flygzonen utan att ingripa.

Det kan bli en prestigefråga att slå till mot någon inträngling och det kan få konflikten att trappas upp ytterligare.

En kinesisk talesman sade på torsdagen att Kina inte omedelbart skulle tillgripa militära åtgärder om ett plan kom in oanmält i zonen. Det kan tyda på att Kina ändå håller på att ta mjuka upp sin hållning.

I Kina har starkare drag av nationalism kommit in utrikespolitiken. Och Japan har en premiärminister, Shinzo Abe, som agerar utifrån nationalistiska principer.

Vill rusta upp

Japan har bara en svag krigsmakt. Det kräver den författning som antogs efter Japans förlust i andra världskriget. Men nu vill Abe rusta upp. Det är rädslan för Kina som spökar.

Resultatet av en japansk upprustning kan bli en allmän kapprustning i hela området.

USA kan idag kallas för Japans skyddsmakt. Det är i verkligheten USA:s krigsmakt som garanterar Japans säkerhet med 50.000 soldater stationerade i landet.

Fler liknande tvister

Konflikten om flygzonen berör både Japan och Sydkorea. I Sydkorea har USA nära 30.000 soldater stationerade. USA är också Sydkoreas skyddsmakt.

Läget i regionen är mera spänt än så: Också med Brunei, Filippinerna, Malaysia, Taiwan, och Vietnam har Kina liknande tvister om ögrupper.

Också här handlar det om en blandning av nationell prestige och krassa intressen i fråga om fiske och naturtillgångar.

Filippinerna hyste tidigare en amerikansk flottbas som dock på filippinsk begäran avvecklades 1991. Men nu finns det strömningar i landet som önskar tillbaka amerikanska styrkor.

De skulle vara en garanti mot Kinas ökade intresse för området. Det är ännu ett exempel på hur spänt läget kan bli i framtiden.

Fiske och naturtillgångar

Filippinerna befinner sig i en konflikt om Panatag-reven i Sydkinesiska havet – med rikt fiske och troliga naturrikedomar.

I april i fjol förklarade Kina att reven stod under kinesisk kontroll medan Filippinerna anser att närheten till de filippinska huvudöarna gör att de tillhör Filippinerna.