Enligt BBC ska en av gärningsmännen från det kallblodiga terrordådet i Westgategallerian i Kenya vara en 23-årig norrman. Norska säkerhetstjänsten har medgett att man just nu utreder en norsk medborgare.
Den norske forskaren Stig Jarle Hansen anses vara en av världens främsta forskare på just Al-Shaabab. Han säger till NRK att man fortfarande måste vara försiktig med att peka ut en norrman som del av terrorgruppen. Utredningen pågår fortfarande, säger han, och det kommit motstridiga uppgifter från Kenyanska UD och polisen.
– Med det sagt så finns det en del likheter med tidigare tillvägagångssätt. Man har tidigare rekryterat i Norge. Danmark fick en av sina första självmordsbombare genom Shaababsystemet, i Sverige hade man ett juridiskt ombud.
Har ändrat sina mönster
Det kan absolut vara så att en av terroristerna kommit från Norge, säger Stig Jarle Hansen. Norrmän har varit inblandade i Al-Shaabab tidigare, genom att bland annat skänka pengar eller transportera mat och mediciner i Kenya. Forskaren gissar på att det handlar om ett 20-30 tal människor.
23-åringen stämmer väl in i mönstret, säger Stig Jarle Hansen. Han gissar på att den misstänkte mannen har kommit till Norge vid 8-9 års ålder. Organisationen har tidigare haft för vana att rekrytera ur vad forskaren kallar för ”Generation 1,5” – människor som kommit relativt sent till västvärlden. Men det har förändrats.
– På sistone, sedan många insett att det här är en organisation som även har en internationell ideologi, har man haft svårare att locka vanliga somalier i Norden.
Riktat in sig på dolda grupper
Därför, säger Stig Jarle Hansen, har Al-Shaabab riktat in sig på unga människor, både män och kvinnor, som har lite kontakt med både den somaliska och nordiska miljön och därför är ”svåra att nå.”
Det är dessa grupper och nätverk, som håller sig under radarn, han menar är allvarliga och som måste kartläggas.
– De faller liksom mellan stolarna, säger han.
Vad får då en ung människa att lämna tryggheten i Norge för att riskera sitt liv i Kenya? Organisationen lockar med enkla budskap. En värld i svart och vitt, ett sätt för ungdomar att må bättre, och utpekade syndabockar för det lidande man ser i världen. Ett förenklat sätt att se på världen, säger Stig Jarle Hansen, men som attraherar många.
– Det kan få människor att må bättre för att de tror att de förstår världen bättre.