Frossandet i bensin och mat hör ihop, menar Robert Paarlberg när SVT träffar honom på Harvarduniversitetet i Boston. Han letar svaren i landets historia, kultur och demografi.
Hans slutsats är dyster; resten av världen kan inte vänta sig att USA kommer att förändra sig. Frossandet kommer att fortsätta och det är en klassfråga, det är de rika som har råd att fortsätta leva goda liv trots klimatförändringar och galopperande fetmaepidemi.
– Sanningen är att USA inte ser sig särskilt hotat av klimatförändringar, säger Robert Paarlberg.
Samtidigt så släpper en amerikan ut dubbelt så mycket koldioxid per person jämfört med är en europé. USA har också dubbelt så många överviktiga som europeiska länder i genomsnitt.
Anpassar sig
Som ett rikt och teknikoptimistiskt land räknar USA med att kunna skydda sig och anpassa sig till klimatförändringar, menar Robert Paarlberg. På samma sätt väljer allt fler amerikaner att anpassa sig till den ökande fetman, man kan leva ett bra liv som tjock med hjälp av mediciner.
– Vi har världsledande sjukhus och har man råd kan man leva ett långt och produktivt liv som tjock. Vi ser en trend att man alltmer håller diabetes och högt blodtryck i schack med hjälp av mediciner.
Även miljöförändringar som erosion och ökade havsnivåer på grund av ett varmare klimat kan man skydda sig emot, tror Paarlberg.
– Vi är ett ganska glesbefolkat land, vi omges av två hav. Vi har till skillnad från fattiga länder i tropikerna råd att skydda oss mot stigande havsnivåer genom att bygga murar eller flytta längre in i landet.
Individualismen ligger bakom
Det amerikanska frossandet har högst begripliga orsaker, enligt Paarlbergs forskning. Det är ett land där individens frihet hyllas, ett land som grundades av människor som flydde från Europa undan kungars dekret om skatteindrivning och från religionsförtryck. I USA vill den genomsnittlige amerikanen att staten lägger sig i så lite som möjligt.
När forskningsinstitutet Pew Global Attitudes frågade amerikaner och européer vad som är viktigast: frihet att nå sina mål utan statlig inblandning eller att staten garanterar att ingen ska lida nöd, så valde 58 procent av amerikaner ”frihet” medan 62 procent av utvalda EU-medborgare valde en stark stat som ansvarar för välfärd.
Förändringar krävs
– Amerikanerna är väldigt rädda för politisk styrning – men det krävs nu.
Det säger Sven Hunhammar på Svenska naturskyddsföreningen.
– Däremot måste politikerna anpassa det på ett annat sätt än i Europa, egennyttan är extremt drivande för amerikanerna. Men det måste till en beteendeförändring genom riktade styrmedel. Ska folk ställa bilen måste till exempel tågen byggas ut.
Men samtidigt menar Sven Hunhammar att det är en väl pessimistisk bild som målas upp i ”United States of Excess”.
– Jag tycker man ser en hel del engagemang. Till exempel talar Hillary Clinton mycket om förnybar energi under sin pågående presidentkampanj. Men naturligtvis måste det till stora förändringar i USA.