Det står nu klart att Trump inte tänker backa från ett av sina mest kontroversiella vallöften – att bygga en gränsmur mot Mexiko. Och genom att fortsätta insistera på att Mexiko ska betala för murbygget har han gjort situationen ohållbar för Mexikos president Enrique Peña Nieto. Ingen mexikansk president skulle någonsin kunna gå med på ett sådant krav.

Konflikten mellan de båda statscheferna utspelade sig paradoxalt nog samtidigt som Mexikos finans- och utrikesminister satt i överläggningar med Trumps stab om gräns, migration och handel. Efter att Trump twittrat att den inte var någon idé för Peña Nieto att komma till Washington om han inte tänkte betala för muren hade Mexikos president inget annat val än att ställa in nästa veckas planerade toppmöte.

Tvingas markera

Peña Nieto har in i det sista valt ett försonligt tonläge mot Trump trots att republikanen radat upp hårda angrepp på Mexiko och mexikanska invandrare i USA sedan början av sin valkampanj för ett och ett halvt år sedan. Till slut tvingades den mexikanska regeringen göra det som oppositionspolitiker, analytiker och vanliga medborgare krävt en längre tid – markera tydligt mot Trump.

I Mexiko har Peña Nieto fått betala ett högt politiskt pris för sin mjuka linje gentemot Trump. Dåliga opinionssiffror har blivit allt sämre och hans förtroende bland mexikanerna har nu nått rekordlåga 12 procent. Och samtidigt anser över 70 procent att Peña Nieto inte kan hantera Trump. För Peña Nieto kommer kursändringen förmodligen för sent för att kunna rädda hans popularitet.

Symbolfråga

Muren är i mångt och mycket en symbolfråga. För det första är gränsen i dag långt ifrån öppen – stora delar kantas redan av stängsel och barriärer. Dessutom kommer förslaget vid en tidpunkt när frågan om den mexikanska invandringen till USA var på väg att bli överspelad. Antalet mexikaner som tar sig in i USA illegalt är i dagsläget färre än de som lämnar USA. Och det totala antalet papperslösa som tog sig över gränsen 2016 var det lägsta på 40 år.

Varför har då frågan om gränsmuren hamnat i centrum för relationen mellan Mexiko och USA? Ur ett mexikanskt perspektiv utgör muren en symbolladdad konkretisering av Trumps syn på sitt södra grannland som källa till USA:s problem: handelsunderskott, avindustrialisering, förlorade jobb, massinvandring, knark och kriminalitet.

Ekonomiska konsekvenser

Många mexikaner menar att Mexiko är den perfekta fienden för Trump – visserligen ett jätteland med 120 miljoner invånare men samtidigt en svag motståndare som saknar Kinas ekonomiska eller Rysslands militära muskler. Dessutom har Mexiko en president i gungning vilket ger Trump en ypperlig möjlighet att visa sig stark och infria sina vallöften.

Frågan är vad Trumps höga politiska spel kommer att få för långsiktiga konsekvenser. Mexiko har redan drabbats hårt ekonomiskt genom en fallande peso och osäkerhet bland investerare. Nu är frihandelsavtalet Nafta hotat och ett handelskrig skulle få förödande konsekvenser för Mexiko som skickar uppemot 80 procent av sin export till USA.

Men även USA skulle drabbas om relationen mellan grannländerna försämrades. Mexiko är en av USA:s viktigaste handelspartners och enligt OECD är 60.000 företag i USA beroende av Mexiko. Sent under torsdagen nämnde Vita Huset 20-procentiga tullar på mexikanska varor som ett sätt att finansiera muren. Detta skulle enligt ekonomer slå mot amerikanska konsumenter i form av högre priser på många varor.

Stärker politisk rival

Samtidigt har fenomenet Trump redan fått konkreta politiska konsekvenser i Mexiko. Vänsterledaren Andrés Manuel López Obrador leder nu opinionsundersökningarna inför nästa års presidentval och politiska bedömare är eniga om att en fortsatt konflikt med USA kommer att förbättra hans chanser ytterligare.

I Mexiko råder det också enighet om att det ensidiga beroendet av USA gör landet sårbart. Efter att den värsta chocken lagt sig menar allt fler att det här också är en möjlighet för Mexiko att se över sin ekonomi och sin plats i världen genom att förstärka den inre marknaden, diversifiera handeln och bygga nya allianser med Asien, Europa och andra delar av Latinamerika. På ett lokalt plan har flera kommuner och delstater redan börjat blicka österut – mot Kina.

Alla mexikanska skolbarn får lära sig att halva Mexikos territorium erövrades av USA under 1800-talet och att flera amerikanska interventioner ägt rum sedan dess. Kanske kommer de vänskapliga relationer som dominerat de senaste decennierna visa sig vara en historisk parentes. Donald Trump har lyckats med konststycket att vända ett vänligt inställt grannland mot USA. Och det kan väl knappast ha varit avsikten?