Kaos utbryter sekunder efter att två bomber utlöses under en fredsdemonstration i huvudstaden Ankara den 10 oktober. 102 personer mister livet, många av dem unga fredsaktivister, kurder och anhängare av turkiska oppositionspartier.
Deras öde får turkiska medier inte rapportera om, inte heller intervjua anhöriga eller informera om den pågående utredningen. Det slog domstolen i Ankara fast strax efter attentatet.
Allt svårare medieklimat inför valet
Trycket på journalister har ökat sedan regeringspartiet AKP förlorade sin majoritet i parlamentsvalet den 7 juni. Sedan dess begränsas medier som antingen rapporterar regeringskritiskt eller om frågor av allmänt intresse ytterligare, enligt en delegation från Committee to Protect Journalists (CPJ), som tillsammans med andra intresseorganisationer genomförde ett akut pressfrihetsuppdrag och besökte Turkiet förra veckan.
Besöket skedde inför valet den första november och efter att ytterligare ett tv-bolag, landets största tv-leverantör Digiturk, nyligen har accepterat kravet på att stänga ner sju regeringskritiska kanaler.
Attacker mot kritiska medier
Enligt en ny rapport utgiven av EU-finansierade medieobservatören Bianet, har gripanden av journalister och redaktörer sexfaldigats jämfört med i fjol. Enbart mellan juli och september i år har 88 journalister stämts för att ha rapporterat regeringskritiskt.
Under samma period har 21 journalister, 3 medieorganisationer och en tidning attackerats.
En av dessa attackerna riktades mot tidningsredaktionen Hurriyet efter att presidenten Recep Tayyip Erdoğan förargats över vad han anser var en felcitering. Tidningen hade publicerat en artikel där presidenten i en kommentar efter valet den 7 juni sade att Turkiet inte skulle ha hamnat i en våldsspiralen om hans parti vunnit.
Efter presidentens offentliga kritik mot Hurriyet attackerade anhängare till regeringspartiet AKP redaktionen i Istanbul. Några dagar senare blev en av tidningens kolumnister, Ahmed Hakan, misshandlad utanför sitt hem efter att han fördömt den vacklande pressfriheten.
Nya sätt att censurera journalister
För några år sedan beskrevs Turkiet som världens främsta fångvaktare av journalister. Sedan slutet av 2013 har en kraftig minskning av antalet fängslade journalister skett. Från omkring hundra år 2010 till sju journalister år 2014, främst som en följd av både inhemska och utländska påtryckningar.
Samtidigt som fängslandet av journalister minskar beskriver medieobservatören Yavuz Baydar i en rapport för CPJ hur president Erdoğans minutiösa kontroll över medieföretagen istället resulterat i att redaktionerna bland annat annammat rutiner av självcensur. En ny trend är istället att sparka eller stämma journalister som rapporterar kritiskt.
Aslı Tunç, ansvarig för medieinstitutet vid Bilgi Universitetet i Istanbul, menar att två tredjedelar av medieföretagen inklusive Turkiets nationella TV-bolag (TRT), är trogna regeringspartiet AKP.
EU:s kritiska rapport uppskjuten
I en tid då EU har ett komplicerat förhållande till Turkiet, har EU kommissionens årliga utvärdering av reformprocessen i Turkiet för första gången skjutits upp.
Turkiet har vid upprepade tillfällen kritiserats för bristen på mänskliga rättigheter och pressfrihet. Redan för ett år sen uttryckte EU sin oro över utvecklingen i landet.
Mycket tyder nu på att EU-rapporten, som förväntas innehålla skarp kritik mot det alltmer politiserade rättsväsendet och den vacklande pressfriheten, inte kommer att publiceras förrän efter valet.