Det här är en bra början, men jag är ändå orolig för vi vet att ländernas klimatplanerna inte är tillräckliga för att de stoppa de katastrofala följderna av klimatförändringarna, säger Jens Mattias Clausen från Greenpeace International till SVT Nyheter och fortsätter:

– I avtalet måste det finnas skrivningar där man höjer ambitionerna över tid. Så att vi ser att vi är på rätt väg. Och där är vi inte idag.

Utkastet, som är på ett 40-tal sidor, innehåller hundratals punkter och massvis med parenteser med alternativa formuleringar. Den ständiga frågan om rättvisa mellan rika och fattiga är central, liksom den om finansiering.

För Harjeet Singh, vid Action Aid International, är frågan om finansiering den nyckelfråga som måste ta mest fart.

– Vi har inte kommit till Paris för att lära oss mer om anpassning till ett förändrat klimat. Det vet de allra flesta länderna redan, utan det är på vilket sätt vi gör det. Och det är här det behövs pengar. Pengar som ska komma från de utvecklade länderna. Det är vad hela Parisavtalet handlar om och det är därför vi är här! säger han med kraft och fortsätter:

– Vi lever ju här och nu i en värld som har blivit en grad varmare och miljontals människor drabbas hårt av klimatförändringarna. Den frågan får inte överskuggas av tekniska detaljer om exakt vem som ska göra vad och hur mycket.

Miljörörelsen delar ofta samma retorik och argument som utvecklingsländerna. Man talar om klyftan mellan rika och fattiga, och om skuld och ansvar. Men både Singh och Clausen är betydligt mer positiva till förhandlingarna här i Paris än till tidigare klimatmöten.

– Ja, det finns mycket mer politisk vilja nu. Men ministrarna måste jobba mycket hårt för att komma till ett beslut om ett avtal med riktig substans, säger Mattias Clausen.

– Nu är det dags att fatta beslut om det i-länderna har talat om i åratal. Nu är det dags att göra verklighet av det och lägga pengarna på bordet, säger Harjeet Singh.