Efter den 21 oktober får inga opinionsmätningar publiceras i Turkiet. Opinionsinstitut har blivit hotade med repressalier om de publicerar mätningar som visar att AKP skulle förlora. Några anställda på ett institut kastades i fängelse i våras.

Fortfarande ligger AKP enligt de tio sista undersökningarna långt från en egen majoritet. Siffrorna pendlar mellan 39 och 44 procent. Det betyder att man måste söka en koalitionspartner.

Partiet menar själv att man kan vinna tillbaka cirka 7 procentenheter av dem som svek i juni – det skulle betyda upp mot 48 procent.

Enligt de tio sista mätningarna ser det ut som om den högernationalistiska MHP går ner ett par procent (man fick 16,3 procent i juni), vilket kan tyda på att AKP lyckats vinna över en del nationalister. Att ett nytt krig startats mot kurdiska separatiströrelsen PKK kan ha bidragit.

(Om turkiska partiförkortningar, se faktaruta nedan.)

Ingen regering kunde bildas

De nybildade kurdiska HDP lyckades i parlamentsvalen i juni vinna 13,1 procent av rösterna. Man passerade tioprocentspärren och kom in i parlamentet.

Det berövade också AKP chansen att få egen majoritet. Ingen regering kunde bildas – och så blev det nyval. Under tiden styr en AKP-dominerad expeditionsregering. Nyvalet gäller 550 platser i parlamentet.

Vapenvila bröts

Valrörelsen i oktober har ägt rum efter två händelser som radikalt förändrat läget i Turkiet sedan valet i juni.

För det första bröts vapenvilan mellan Turkiet och det separatistiska PKK strax efter valet. (EU kallar PKK en terroristorganisation.) Medan valrörelsen pågår äger alltså ett krig rum i de sydöstra delarna av Turkiet.

För det andra skedde ett terroristdåd i huvudstaden Ankara den 10 oktober, då minst 102 människor dödades. Också det fick AKP att tala om sig själv som ett anti-terror-parti, men de som dödades var främst HDP-anhängare i en fredsdemonstration mot det pågående kriget i sydost.

I båda fallen kopplar AKP på olika sätt samman attackerna med PKK, som i sin tur kopplas ihop med HDP.

Attentat startade krig

I det första fallet med kriget i sydost handlar det om ett komplicerat förspel som ledde till att den vapenvila bröts, som ingicks våren 2013. PKK hävdade i somras att Turkiet använt tiden för att bygga upp militära ställningar som hotade PKK. Detta ledde till att PKK uppgavs bryta vapenvilan.

Efter ett attentat i juli i staden Suruç med minst 32 döda, som troligen utfördes av terrorgruppen IS, anklagade PKK den turkiska regimen för att ha varit för slapphänt mot IS. Två turkiska poliser dödades av PKK, som ansåg att de hjälpt IS. Därmed gick Turkiet till attack mot PKK i områdena i sydost.

Regeringens inställning var att detta är en del i kampen mot terror: Man började attackera terroristorganisationen IS parallellt med attacker mot PKK. Ett synkroniserat krig mot terror, kallas det.

Skada HDP:s anseende

Kritiker av AKP och president Recep Tayyip Erdoğan menar att detta var hans sätt att försöka samla nationen runt honom och AKP mot den gemensamma fienden PKK. Alltså: Det nya kriget inleddes av valtaktiska skäl.

Målet skulle alltså vara att skada HDP:s anseende och pressa ner HDP:s valresultat i novembervalet under tioprocentsgränsen, så att partiet förlorar sina 80 platser i parlamentet. Det skulle kunna underlätta för AKP att få egen majoritet.

Denna påstådda taktik har hittills visat sig misslyckad. AKP har visserligen oftast i opinionsmätningarna inför novembervalet haft högre siffror jämfört med valet i juni, men HDP ligger också kvar ungefär på nivån från junivalet. Ett problem är dock att valdeltagandet riskerar att rasa i kurdernas kärnområden i sydost på grund av det nya kriget.

Försök att försvaga

Även i det andra fallet, Ankara-attentatet, vill AKP koppla detta till PKK – och därmed indirekt till HDP. Premiärminister Ahmet Davutoğlu (AKP) sade tidigt att allt pekade på IS, men också PKK kunde misstänkas vara inblandat i dådet, liksom Syrien. Kopplingarna är oklara eftersom dessa grupper har helt olika inriktning.

I båda fallen handlar det alltså om att försöka försvaga HDP, som har valts inte bara av kurder utan även av en del liberala och vänsterinriktade turkar.

AKP driver alltså en linje mot PKK som kan gillas av nationalistiska partier. Även i junivalet försökte man, utan att lyckas, att flirta med det starkt nationalistiska partiet MHP:s väljare.

MHP (Nationella handlingspartiet) har kallats högerextremistiskt. Även nu hoppas AKP att vinna MHP-röster på att spela ut det nationalistiska kortet och mätningar visar som sagt att detta kan ha lyckats..