Den sverigefinska minoriteten i Sverige har under lång tid haft svårigheter att få tillräckligt med stöd inom utbildningsväsendet för att kunna säkerställa barnens rätt till utbildning på finska. Under de senaste åren har ett flertal sverigefinska skolor tvingats stänga, men några nya tillstånd för finska friskolor har ändå inte beviljats.

De få skolor som nu finns kvar erbjuder plats för knappt 1000 elever, medan antalet sverigefinska barn i förskole- och skolålder uppgår till 200 000 (enligt siffror från Statistiska Centralbyrån). 

80 minuter språkundervisning i veckan

I Göteborg tvingades södra Sveriges sista tvåspråkiga sverigefinska skola nyligen att stänga ner sin verksamhet. Eleverna blev med kort varsel flyttade till helt svenskspråkiga skolklasser och förlorade således kontakten med den finska språkmiljön. Numera erbjuds eleverna språkundervisning i finska, dock högst högst 80 minuter i veckan. 

80 minuter språkundervisning i veckan är långtifrån tillräckligt för att hålla elevernas finska vid liv, enligt Europarådets experter, och de tvåspråkiga barnen håller nu på att tvångsassimileras till det enspråkiga minoritetssamhället, skriver Nordiska rådet.

Timo Lyyra, tidigare ordförande för föräldrarådet i den sverigefinska skolan i Göteborg, är glad att Nordiska rådet driver frågan och han ser fram emot regeringes svar.

Sverige får underkänt av Europarådet

Klyftan mellan lagstiftningen och den krassa verkligheten för landets språkminoriteter har ökat. Enligt lagen har Sverige ansvar att främja minoritetsbarnens utveckling av modersmål, identitet och kultur, men i praktiken har detta ansvar legat på språkminoriteternas egna axlar. Den svenska modellen med endast timundervisning i modersmålet har underkänts av Europarådet.

Nordiska rådet har gett Sveriges regering en dryg vecka tid, fram till den 5 april, att besvara den skriftliga frågan.