Inför 2010 lyckades regeringen Reinfeldt på några månader vända vad som såg ut att vara en nästintill säker valförlust till en historisk valseger. Går en liknande mirakelvändning att upprepa 2014? Tveksamt.
I en demokrati är tiden alltid på oppositionens sida. Statsvetare brukar tala om ”the cost of ruling”, dvs att röststödet för sittande regeringar successivt mals ner. Ju längre en regering sitter, desto svårare är att det bli omvald. För att vinna nästa val måste Reinfeldt trotsa denna tyngdlag.
Tio procentenheters skillnad
Opinionsutvecklingen under 2013 visar också att de rödgröna partiernas övertag i opinionen har förstärkts. Enligt Sifo är det framför allt Vänsterpartiet och Miljöpartiet som gått framåt i opinionen. Socialdemokraterna har stått stilla under året. På den borgerliga sidan är det Moderaterna som gjort de största väljarförlusterna. Också Sverigedemokraterna har stått stilla.
I de flesta mätningar skiljer just nu cirka tio procentenheter mellan regeringen och de rödgröna partierna. Ett betryggande övertag kan tyckas, men det övertaget var ungefär lika stort vid samma tid inför förra valet.
Trösklarna för partibyten över blockgränsen har sänkts, vilket skapar möjligheter för snabba och omfattande väljarströmmar över blockgränsen.
I valet 2010 lyckades den borgerliga regeringen vända opinionen på grund av flera faktorer. Regeringen Reinfeldt hade skaffat sig stort förtroende genom sitt sätt att hantera den ekonomiska krisen. Krismedvetenheten i Sverige var ännu stark sommaren 2010.
Dessutom saknade S-ledaren Mona Sahlin förtroende bland väljarna för att kunna utmana Fredrik Reinfeldt om statsministerposten. Slutligen ratade väljarna den gemensamma politik som togs fram av S, V och MP.
Svårare för regeringen vända vinden
Läget nu är annorlunda. Fyra års ytterligare regerande under en period av låg ekonomisk tillväxt och hög arbetslöshet har tärt på bilden av regeringen Reinfelts regeringsduglighet. Krishantering, som var Reinfeldts och Borgs paradgren, ser heller inte ut att bli en valfråga.
Nu är frågeställningen snarare vad som är rätt politik för att få fler jobb och en bättre skola. Med ca 400.000 arbetslösa och försämrade skolresultat har oppositionen bränsle för sin kritik mot regeringens politik. Stefan Löfven har också visat sig vara en svårare politisk motståndare än Mona Sahlin. Han har högre förtroende bland väljarna och är svårare för alliansen att få grepp om.
En mer lösligt sammansatt rödgrön opposition är samtidigt svårare för alliansen att angripa än ett sammanhållet politiskt alternativ, som lägger fram gemensamma förslag. Socialdemokraterna har också successivt anammat en skattepolitik som ligger närmre alliansen för att slippa gå in i en valrörelse där man anklagas för omfattande skattehöjningar.
Upplagt för spännande valår
Är då loppet kört för alliansregeringen? Med tanke på höstens skoldebatt, nivån på arbetslösheten och det faktum att regeringen nu styrt landet i åtta år vore det enkelt att svara ja på den frågan. Men de lägre trösklarna mellan blocken gör att stora opinionsförändringar kan ske snabbt.
Det förbättrade ekonomiska läget 2014 väntas också leda till fler nya jobb och mer optimism både på arbetsmarknaden och bland hushållen. Vi vet också att den del av befolkningen som har jobb, alltså en överväldigande majoritet, har fått stora reallöneökningar de senaste åren.
Hur det påverkar det politiska läget är svårt att förutspå, men det kan gynna sittande regering. Tittar vi tillbaka på tidigare val kan vi också se att Socialdemokraterna är det parti som brukar tappa mest i valrörelser, medan Centerpartiet och Kristdemokraterna brukar gå fram mest.
Det verkar alltså upplagt för ett högintressant och spännande valår 2014.