Fakta är annars entydiga: EU-parlamentets makt växer. Lissabonfördraget från 2009 innebär att EU-parlamentets 751 ledamöter har direkt medinflytande i en rad tunga politiska frågor. Det handlar t ex om det rättsliga samarbetet, jordbrukspolitiken och EU-budgeten.

En undersökning av tidningen Riksdag & Departement visar också att den svenska riksdagen i allt större utsträckning fattar beslut som egentligen bara är en svensk tillämpning av beslut som redan fattats i Bryssel och Strasbourg.

Undersökningen visar att 43 procent av alla propositioner som regeringen lade fram i riksdagen under 2012 hade sitt ursprung i EU-maskineriet. Det ska jämföras med 28 procent 2010. En klar ökning alltså.

Trots detta är intresset ljumt för EU-valet. I senaste riksdagsvalet var valdeltagandet 85 procent. I senaste EU-valet bara 45 procent.

Ligger i svenska väljares intresse

En förklaring är att väljarna har svårt att överblicka EU-parlamentets arbete och att EU-valet, till skillnad från riksdagsvalet, inte handlar om att rösta fram en regering.

Med tanke på den påtagliga maktförskjutning som ägt rum de senaste åren, kanske framför allt till följd av Lissabonfördraget, ligger det dock i svenska väljares intresse att utnyttja sin röst i EU-valet.

Det finns flera exempel de senaste åren på tunga lagar som beslutats av EU och sedan införts i medlemländerna, däribland Sverige. Ett exempel är EU:s finanspakt, som ska öka budgetdisciplinen.

Viktig roll i ekonomisk kris

Ett annat exempel är datalagringsdirektivet som kräver att teleoperatörerna ska lagra uppgifter om bland annat sms och telefonsamtal för att polisen ska kunna använda dem i brottsutredningar. Generellt sett kan man också konstatera att EU spelat en viktig roll i hanteringen av den ekonmiska krisen i Europa.

När de svenska partierna nu förbereder sig för EU-valet bjuder inte deras strategier på några större överraskningar. Partiernas profilfrågor följer i allt väsentligt vad väljarna kan förvänta sig.

Tidigare EU-val har dock visat att de enskilda kandidaterna ofta har stor betydelse för valutgången. Störst genomslag har folkpartisten Marit Paulsen haft, en annan stark profil har Kristdemokraternas Alf Svensson varit. Andra politiker som slagit igenom i tidgare EU-val är Junilistans Nils Lundgren och Piratpartiets Rick Falkvinge, för att nämna några exempel.

Kända namn

I år är startfältet blandat. Här finns såväl TV-kändisar som välkända politiska rävar. Kristdemokraterna som slåss för att behålla sin plats i parlamentet lanserar Lars Adaktusson som förstanamn.

Ett politiskt helt oprövat kort, men känd för många efter flera år som samhällsjournalist i TV. Moderaterna och Socialdemokraterna förlitar sig till beprövade kort som förstanamn; Gunnar Hökmark (M) respektive Marita Ulvskog (S).

Miljöpartiet går till val på en namnkunnig duo; miljöjournalisten Isabella Lövin som kandiderar för sin andra period i EU-parlamentet och förre språkröret Peter Eriksson, som vill lämna riksdagen.

Marit Paulsen blir ännu en gång Folkpartiets dragplåster, medan Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet ställer upp med okända topp-kandidater.

Betydelse för riksdagsvalet

För riksdagspartierna är årets EU-val inte enbart ett val där de 20 svenska mandaten ska fördelas. EU-valet kan också få stor psykologisk betydelse för riksdagsvalet i september. Det här hoppas partierna ska leda till ett ökat valdeltagande.

Mest nervösa är förmodligen Centerpartiet och Kristdemokraterna. Ett dåligt EU-val för dessa partier, som ligger illa till i opinionsmätningarna, kan bli svårt att reparera med den korta tid som återstår till riksdagsvalet.

Omvänt kan ett parti som Vänsterpartiet, som tycks vara på väg uppåt i opinionen, få en vinnarstämpel vid ett bra EU-val, och tjäna på det även i valet i september.

SD:s framtid i EU oklar

Hur det går för Sverigedemokraterna i EU-valet är svårt att förutse. Visserligen har partiet haft medvind i opinionen sedan 2010, men SD:s anhängare är negativa till EU och vi vet ännu inte hur många av dem som faktiskt går och röstar den 25 maj.

Att mobilisera sina sympatisörer blir sannolikt både svårare och viktigare för SD än för de andra partierna i EU-valet. Samtidigt kan ett dåligt valresultat i maj skada bilden av ett parti på uppgång, medan ett bra valresultat ger intrycket att partiet fortsätter att surfa på framgångsvågen.

Varken Moderaterna eller Socialdemokraterna brukar göra särskilt bra valresultat i EU-valet. Alla känner till det och även om en framgång vore en bonus är det inte direkt avgörande för riksdagsvalet. Därmed är partiernas mål inför EU-valet blygsamma. I stället fokuserar de framför allt på höstens riksdagsval där kampen om regeringsmakten avgörs.