Rågsvedsskolan har sedan friskolorna dök upp tappat mer än hälften av sina elever.
I våras stängde högstadiet. Idrottsläraren och fackombudet Timmy Björk beskriver en negativ spiral.
– Vi har tappat de duktiga eleverna som vi kallar för ”loken”. De som är de positiva förebilderna i klassen, de som kan dra en grupp framåt.
– Det har blivit en slags självuppfyllande profetia av misslyckanden, säger Timmy Björk och förklarar utvecklingen med att många av eleverna nu går i friskolor.
Att skolresultaten i Rågsved är dåliga är inte överraskande. Rågsved är en utsatt förort med utbredd barnfattigdom och en stor andel nyanlända invandrare. Det är inte heller överraskande att de familjer som kan söker andra skolor till sina barn.
– Föräldrarna väljer att sätta sina barn i skolor där det är fler svensktalande elever, säger Ingalill Hägglund, rektor på Rågsvedsskolan
Stor kontrast
Kontrasten är stor mellan Rågsvedsskolan och friskolan NTI-gymnasiet, som ligger bara några mil från Rågsved i Vasastan i Stockholms innerstad. Här råder ingen brist på vare sig elever eller duktiga lärare.
För SVT berättar NTI-gymnasiets rektor Kajsa Rehnman gärna om de kompetenta lärarna och den trygga miljön som gör det möjligt för eleverna att utvecklas.
Uppskattar fria skolvalet
Många svenskar uppskattar möjligheten att välja skola för sina barn men samtidigt finns ett utbrett missnöje med att det är fritt fram för friskolorna att göra stora vinster på sina elever. Ett missnöje som inte minst Vänsterpartiet försöker utyttja politiskt.
Enligt Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets partiledare, är vinsterna i välfärden partiets viktigaste fråga i valrörelsen.
Vänsterpartiet kommer i en eventuell förhandling om regeringsmakten att hårt driva kravet på att vinsterna i princip ska vara borta 2017. Bara företag som ombildar sig till icke vinstdrivande är välkomna att fortsätta.
V-kravet oroar
Kraven från Vänsterpartiet oroar friskolornas vänner.
– Det är klart att det är oroande när man vill stänga ner en väl fungerande sektor. Det drabbar väldigt många företag som gör ett väldigt gott arbete, säger Mikael Witterblad, välfärdsexpert på Svenskt Näringsliv.
Mikael Witterblad medger att det finns ett brett folkligt missnöje med välfärdsföretagens vinster. Han påpekar dock att det gäller just vinsterna.
– Det finns en stark skepsis kring vinster. Men ställer man frågan annorlunda och frågar om leveranserna av välfärdstjänsterna – då är de flesta för att vi ska ha en mångfald med privata inslag i välfärden. Det går inte riktigt ihop, säger Mikael Witterblad.
Långtgående konsekvenser
NTI-gymnasiet hör till Academedia, det största företaget i branschen och ägt av ett välmående riskkapitalbolag. Det är den sortens företag som Vänsterpartiet är särskilt angeläget att klämma åt.
Enligt Marcus Strömberg, vd för Academedia, skulle Vänsterpartiets krav i sin förlängning vara mycket långtgående.
– Skulle man dra det i sin förlängning är det att förbjuda företag och avskaffa valfriheten. Det skulle påverka Välfärdssverige väldigt mycket, säger han.
I dag finns nästan 4.000 fristående skolor och förskolor i landet. Enligt friskoleföretagen skulle många av de 300.000 barn som går där drabbas hårt av ett vinstförbud.
– Att göra praktisk politik av det, tror inte vi är realistiskt, säger Marcus Strömberg.
Lärarna är kvar, eleverna är kvar
Att föra över hundratusentals förskolebarn och skolelever till kommunala skolor om de vinstdrivande företagen försvinner – det anser däremot LO är fullt möjligt. Där har man nämligen utrett vad ett vinstförbud skulle få för konsekvenser.
– Eleverna är kvar, lärarna är kvar, skolan står antagligen kvar på samma ställe och finansieringskällan, det vill säga kommunen, finns också kvar. De enda som behöver oroa sig är ägarna, säger Kjell Rautio, välfärdsexpert på LO.
I Rågsved hoppas man att strömmen till friskolorna ska vända. Rektorn menar att särskilt en problemtyngd förort som Rågsved behöver bra skolor. Hon är beredd att öppna på nytt.
– Vi har kvar lokalerna, vi har kvar skolbänkarna och böckerna, säger rektor Ingalill Hägglund.
Vi har också frågat en statsvetare och en nationalekonom om hur troligt det är att Vänsterpartiet får genom sitt krav på vinststopp i välfärden och hur det i så fall ska gå till rent tekniskt och juridiskt. Svaret på våra frågor kan du se här.