Utrikes

50 år sedan Blodiga söndagen

Uppdaterad
Publicerad

Den 7 mars 1965 marscherade 600 personer för att de skulle få lika rösträtt. Dagen har efteråt kommit att kallas för Blodiga söndagen.

En söndag i mars för exakt 50 år bestämde sig 600 aktivister för att marschera från Selma till Montgomery i Alabama, USA.

Brutalt nedslagna

Den dagen kom att kallas den blodiga söndagen – the bloody sunday. När de kom fram till Edmund Pettys-bron, som för övrigt är döpt efter en Ku klux Klan-medlem, hade polisen radat upp sig och demonstranterna blev brutalt nedslagna.

De protesterade mot att svarta hade svårt att utnyttja sin rösträtt. Men efter den blodiga söndagen tog president Lyndon Johnson initiativ till en ny röstsättslag – the voting rights acts som som tog bort de orimliga krav som ställdes på svarta för att rösta, till att kunna landets konstitution utantill.

En milstolpe

Den blodiga söndagen inträffade 10 år efter Rosa Parks vägrade lämna plats åt en vit passagerare på en buss i Alabama och det var två år sedan Martin Luther King höll sitt berömda tal: I have a dream.

Demonstrationen i Selma 1965 var varken den första eller den största men likväl en milstolpe i den amerikanska medborgarrättsrörelsen som gjorde den känd över hela världen.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.