En pojke deltar i ett tåg på ettårsdagen för Rysslands annektering av Krimhalvön. Foto: TT

Ett år efter annekteringen – tufft för Krimborna

Uppdaterad
Publicerad

Det är nu ett år sedan Ryssland annekterade Krimhalvön efter en internationellt kritiserad folkomröstning där 95,5 sades ha röstat för en anslutning. SVT:s korrespondent har återvänt till Krim för att träffa Armen Karapetjan och Viktor Kalusjnij, två kompisarsom hade helt olika uppfattningar om anslutningen till Ryssland, för att höra hur de ser på situationen idag, ett år senare.

Efter ett smygövertagande av militära baser och ett raskt byte av den politiska ledningen på halvön hölls en omstridd folkomröstning där krimborna egentligen bara fick ett val – att ansluta sig till Ryssland. Medan Viktor bojkottade omröstningen valde hans bäste vän Armen, efter viss tvekan att rösta ja.

Nu har det gått ett år sedan Ryssland annekterade Krim och det firas stort på hela halvön. I Simferopol blir det konserter och andra evenemang i en hel vecka.

”Fruktar provaktioner”

Vi har bestämt en återträff med Viktor och Armen i vimlet på Lenintorget i Simferopol. Runt torget har polisen och Krims egna beväpnade styrka ”Folkförsvaret” slagit en ring. En och en släpps invånaren in genom en metalldetektor medan polisen genomsöker fickor och väskor. Det sägs att den ryska ledningen fruktar provokationer. På scenen sjunger en kör patriotiska sånger.

Både Armen och Viktor har tänkt delta i firandet.

– Ja, absolut, man måste ju kolla vad staden har förberett för firande. De styrande har lovat att det ska blir något extra.

Krim har drabbats hårt av sanktionerna från väst och krimborna lever i dag isolerade från omvärlden. Tågtrafiken till det ukrainska fastlandet har stoppats, och till det ryska fastlandet går det bara sig med färja. Det har varit en tuff övergång för halvöns invånare som fått byta såväl tidzon som valuta.

– För mig har det blivit mycket svårare att leva här. Man har strypt syret för oss som hade affärer med Ukraina. Här fungerar inget ukrainskt längre, inte bankerna, inte mobilnätet. Jag får åka till gränsen för att kunna göra mina affärer. De styrande säger att vi ska omregistrera oss som ryska företag men mina europeiska och amerikanska affärspartners vill inte ha med Ryssland att göra. Dessutom har allt blivit dyrare, både matpriserna och hyrorna har gått upp, säger Viktor Kanusjij.

Tredubblade matpriser

På grund av den höga inflationen har krimbornas löner sjunkit med närmare tio procent, medan matpriserna nästan tredubblats. Armen håller med Viktor om att livet blivit tuffare, men han menar att det är värt det.

– Ja, det känns att vi lever i en polisstat, där var och en av oss är under kontroll, så fungerar det inte Ukraina, men den stora fördelen med annekteringen är att det inte är krig, att vi kan sova gott om natten. Det är Rysslands förtjänst, säger Armen som hoppas att svårigheterna att göra affärer bara är tillfälliga och att situationen kommer att förbättras efter ett tag.

Kostsamt även för Ryssland

Även för Ryssland har anslutningen varit kostsam. Förutom omvärldens sanktioner som drabbat den ryska ekonomin hårt och ett utvecklingsprogram på närmare 100 miljarder kronor gröper Krim dagligen hål i statsbudgeten. Det berättar en av Ryssland ledande ekonomiska experter på rysk regionalpolitik.

– Ja, Ryssland har fått ytterligare en högsubventionerad region. När det gäller transfereringar påminner Krim om Ingusjien och Tjetjenien. 80% av intäkterna är hjälp som kommer från den federala budgeten, säger Natalija Zubaretvitj, när SVT möter henne i Moskva.

Det innebär långsiktiga kostnader?

– Jag tror att dessa kostnader kommer finnas kvar till 2020 minst. Inga normala investerare kommer söka sig till Krim på lång tid framöver. Inga utländska på grund av sanktionerna och omvärldens förhållande till annekteringen, men inte heller större ryska investerare. Det är bara Putins närmaste vänner som vinner de statliga upphandlingar och som inte kommer kunna säga nej till landets president som kommer gå in med större summor på Krim, säger hon.

Patriotiska konserter

På scenen i Simferopol avlöser de patriotiska konserterna varandra. När vi följa med Viktor och Armen tillbaka till torget en rockgrupp på scenen och sjunger: ”Vi krimbor är ryssar och vi ingen kommer kunna ändra på det.”

Innan vi skiljs frågar jag hur de lyckas behålla sin vänskap, när de tycker så olika i en konflikt som förstört många vänskapsrelationer.

– Vad som än händer kommer vi fortsätta umgås och vara vänner, säger Viktor och ler.

– Så klart, inflikar Armen. Politik är politik, det finns ingen politik i världen som skulle kunna förstöra vår vänskap.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.