Hon gör det i en intervju för sex europeiska dagstidningar. Hon är alltså EU:s nyutsedda Höga representant för utrikes- och säkerhetsfrågor.

– Effekten av straffåtgärderna (sanktionerna) på Rysslands ekonomi är klara för alla, säger hon enligt brittiska The Guardian.

Men så kommer det:

– Den verkliga poängen är: Kommer detta att markant ändra den ryska politiska hållningen till krisen?

Öppen fråga

– Detta är fortfarande en öppen fråga och svaret kan bara de ryska myndigheterna ge. Men vi måste ha ett svar på de frågorna innan vi går vidare.

The Guardian skriver att Mogherinis uttalanden kan anses bekräfta att hon är en utrikespolitisk duva snarare än en hök.

Hon är italiensk socialdemokrat och tidningen menar att hennes uttalanden går i linje med den italienska utrikespolitiken som beskrivs som relativt prorysk under senare år.

Frågan är alltså vilken politik hon tänker följa. Hon säger enligt tyska Süddeutsche Zeitung att hon ändå tänker hålla fast vid sanktionerna.

Krisen är inte löst

Och hon säger enligt tidningen att EU de närmaste dagarna ska rådslå om ytterligare sanktioner, särskilt på ett utrikesministermöte den 17 november. Även USA talar om nya sanktioner, om Ryssland på allvar tänker erkänna resultatet av söndagens val i de östra utbrytarregionerna.

– Det vore storartat om vi kunde avveckla sanktionerna, men det skulle betyda att krisen i Ukraina är löst och det är den inte.

Vad Mogherini framför allt pekar på är den fredsplan som beslutades i den vitryska huvudstaden Minsk den 5 september i år. Vapenvilan har varit bräcklig och under den tid den varat har över 300 människor dödats, enligt FN.

Vapenvila ingicks mellan Ukraina och de proryska separatisterna i öst. Avtalet innehöll också en bestämmelse om att lokala val skulle hållas enligt ukrainsk lag i de kapade regionerna Donetsk och Luhansk.

Brott mot Minsk-avtalet

Men istället höll separatisterna parlaments- och presidentval i söndags enligt sina egna regler. Valen erkänns inte internationellt. Inga internationellt erkända organisationer var närvarande med valobservatörer.

Det är ett brott mot Minsk-avtalet och det ställer frågan på sin spets: Vill separatisterna och Ryssland häva Minsk-avtalet och därmed fortsätta kriget?

Ryssland har sagt att man ska ”respektera” valet, men frågan är vad det betyder.

– Det tyder på att det finns manöverutrymme, säger hon enligt italienska La Stampa.

Enligt franska Le Monde understryker Mogherini Rysslands ordval: Man ”respekterar”, man ”erkänner” inte valet. Hon menar att detta är en viktig skillnad. Och hon understryker att det är viktigt att försöka  hålla ”Minsk-processen” levande. Om denna möjlighet till kontakt försvinner är det svårt att  inleda en dialog på nytt.

Enligt spanska El País säger hon dock att hon tror att det finns en vilja till politisk lösning, åtminstone på den ukrainska sidan, medan man får vänta på den ryska sidans definitiva reaktion. Hon ska ta kontakt med Vladimir Putin de närmaste dagarna.

Ett nytt svårt läge?

Om Ryssland skulle erkänna valresultatet och ställa sig bakom separatistledarnas krav på fullständig självständighet – ja, då har Ukraina-krisen hamnat i ett nytt svårt läge. Då kan Ryssland misstänktas för att skapa ett par ryska lydstater som fortfarande befinner sig inom Ukraina. Då kan nya sanktioner mot Ryssland kan komma ifråga. Sanktioner som alltså EU:s egna Höga representant tvivlar på.

Den ukrainske presidenten Petro Porosjenko hotar nu med att säga upp fredsavtalet. Separatisterna har genom valen brutit mot Minsk-avtalet, menar han.

Tillbaka till ruta ett

I praktiken är man då tillbaka till ruta ett. Alltså till det läge som rådde före vapenvilan.

Porosjenko tänker nu omarbeta handlingsplanen för Ukrainas förhållande till separtisterna.

Han överväger särskilt att dra tillbaka en överenskommelse om att de östra regionerna under tre år ska få en ökad självständighet. Dessutom funderar han på att slopa den amnesti som utdelats för separatister.

Porosjenko har tidigare försökt blidka separatisterna med löften om ökad självständighet. Det skulle kanske tillfredsställa mera måttfulla invånare i området. Men valen i söndags har spolierat detta.

”Vi ska ta tillbaka”

Den ukrainske utrikesministern Pavlo Klimkin har rent ut sagt att Ukraina ska återställa landets enhet. Östregionerna kontrolleras enligt honom idag av proryska terrorister och ryska trupper.

– Men det är ukrainska regioner och vi ska ta tillbaka dem.

Det tyder på att Ukraina är berett att gå till krig igen. Frågan är dock vad Ukrainas västallierade anser om detta. Man var tveksam på sina håll inom EU till den ukrainska offensiv som påbörjades i somras.

Ber om fler trupper

Samtidigt begär Natos överbefälhavare Philip Breedlove, enligt nyhetsmagasinet Defense News, om att Nato måste placera ut mer trupper i Östeuropa för att markera mot ryska militära aktioner.

Från västs sida menar man nu att Ryssland står inför ett val. Valet handlar ur västs synvinkel om att Ryssland måste bestämma sig för om fredsprocessen ska fortsätta eller om man ska satsa på att aktivt stödja utbrytarregionerna.