I Sverige har bara en skolskjutning ägt rum och det var i Kungälv 1961. Men enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skulle en skolskjutning kunna äga rum vart tionde år.

Sedan tidigare vet man att skolskjutarna ofta, innan ett dåd, lämnar spår i olika sociala forum.

Misstänkta användarnamn

Fredrik Johansson, forskare på FOI, är en av dem som tittar på ett verktyg som kan komma att ringa in potentiella skolskjutare. Det genom att hämta in information via sociala medier och göra textanalyser och bildanalyser.

– Om en person poserar med vapen eller kallar sig ”you will die next” på ett diskussionsforum kan det vara misstänkt, säger Fredrik Johansson.

Tidigare har flera skottlossningar på skolor fått stor uppmärksamhet, bland annat i Columbine i USA, då tolv elever och en lärare sköts ihjäl, och i Kauhajoki i Finland, där totalt nio personer sköts ihjäl.

Gråzon i juridiken

Men är det verkligen juridiskt okej att granska sociala medier på det viset? Oklart, menar Fredrik Johansson.

– Juridiken har inte hängt med i den tekniska utvecklingen. Det vi först tittar på är om det är tekniskt möjligt att få till de här analyserna av potentiella skolskjutare. Därefter får man se på de juridiska aspekterna, men det är en gråzon just nu, säger han.

Hur menar du då?

– Det finns inte definierat i lagstiftningen exakt vad man får göra eller inte. Trots att folk skriver publikt på sociala medier, kan inhämtning av information och lagring strida mot personuppgiftslagen eller motsvarande europeiska lagar. Många företag gör det redan i dag, men om det är lagligt eller inte, måste vi titta på.

Hur blir det med låsta inlägg?

– Det är en helt annan sak. Då kommer det att behövas tillstånd från åklagare för att komma åt inläggen.

Tidigare har inte säkerhetspolisen efterforskat information gällande skolskjutningar på sociala medier. Men om polisen ger FOI  i uppdrag att ta fram ett verktyg för att göra det, kommer säkerhetspolisen i framtiden kunna använda sociala medier för att söka sådan information.