Som det ser ut nu har de långdragna förhandlingarna mellan de båda länderna misslyckats. Samtidigt har den den inblandade EU-kommissionären Günther Oettinger talat om att EU för sin del vill planera in nya samtal. Det är ett optimistiskt uttalande eftersom Ryssland på måndagen ändrade sin position.
Ryssland vill nu bara förhandla om Ukrainas hela skuld på 4,5 miljarder dollar tas upp till diskussion. Tidigare har samtalen inledningvis bara gällt en del av Ukrainas skuld. Rysslands krav är att allt ska betalas.
Inget omedelbart hot
Oettinger har kanske skäl till någon form av tillfällighetsoptimism eftersom man väntar att det kan dröja till vintern innan följderna av gasstoppet blir kännbara, åtminstone inom EU-området. Det är inte en omedelbar flaskhals som hotar, det finns tid för nya samtal på ett eller annat sätt.
Problemet för EU:s del är att ungefär en sjättedel av den gas som EU köper från Ryssland går genom ukrainskt territorium. Ryssland har visserligen sagt att denna gas, som alltså passerar Ukraina, ska gå vidare till väst, inga avbrott av leveranserna ska ske.
Men sen uppstår problemet att Ukraina kan tappa de ”västliga” ledningarna, vilket kan få Ryssland att agera. EU-kommissionären Oettinger säger dock att Ukraina lovat att gasen till väst ska få gå säkert över ukrainskt territorium utan tappning. Ryssland har varnat för distributionsproblem om Ukraina tappar gas.
Men det skedda kan också ses som ett misslyckande av de förhoppningar om ett bättre förhandlingsklimat, som väcktes efter valet av Petro Porosjenko till nya ukrainsk president.
Det såg ett tag ut som om Putin och Porosjenko skulle kunna komma överens. Men läget komplicerades när Porosjenko infriade sitt vallöfte att slå till hårdare mot de proryska separatisterna i östra Ukraina.
Det är nu svårt att säga hur den militära och politiska krisen utvecklar sig. Det som hänt idag får ses som ett bakslag, men det behöver inte vara definitivt.
Fortsatta oroligheter
Trots fortsatta oroligheter – inklusive nedskjutningen av ett ukrainskt militärplan där 49 dog – fortsatte alltså gasförhandlingarna.
Om Ryssland hade gått med på en kompromiss som innebar fortsatta gasleveranser till Ukraina skulle det kunna tolkas som att president Putin är villig att förhandla – på något sätt – även om den militära och politiska krisen.
Bakgrunden till gasstriden går flera år tillbaka. Ett par gånger tidigare har Ryssland stängt av leveranserna på grund av bristande betalning.
Även denna gång handlar det om bristande betalning. 1,95 miljarder dollar har Ryssland velat ha som en delbetalning av Ukrainas skuld som enligt Ryssland är på nära 4,5 miljarder dollar totalt. Men de ryska kraven har också politisk bakgrund. Det är straffet för att Ukrainas nuvarande regering har vänt sig mot väst, sedan den ryskvänlige ukrainske presidenten avsattes i februari.
Fördelaktigt pris
Enligt medlaren EU var Ukraina berett att genast betala en miljard dollar för sin skuld och resten senare, vilket enligt EU avvisades av den ryska sidan.
Till detta kommer frågan om gaspriset. I slutet av 2013 förhandlade den nu avsatte presidenten Janukovytj fram ett fördelaktigt pris med Putin. Det skedde mot att Ukraina avstod från ett vittgående samarbetsavtal med EU.
Vad som har skett är ett schackrande om priset som även har politisk bakgrund.
Priset sattes till 268,50 dollar per 1000 kubikmeter gas. Men när Janukovytj avsattes och Ukraina på nytt närmade sig EU höjde Ryssland priset till 485 dollar. Det var de provästliga demonstranternas hållning som påverkade Rysslands beslut.
EU aktivt
Vad som sedan skett är att Ryssland gått med på att sänka priset till 385 dollar, vilket enligt nyhetsbyrån Reuters är ungefär vad Rysslands kunder betalar just nu.
Ukraina har sedan accepterat ett pris på 326 dollar, vilket var ett EU-förslag. EU har uppträtt mycket aktivt i dessa förhandlingar, fast Ukraina inte är en EU-medlem.
Ryssland sade nej till detta bud och där står förhandlingarna nu. Vi får se vad som händer med kommissionär Oettingers plan att lägga fram ännu ett prisförslag.
Detta är alltså en politisk fråga, inte bara en fråga om att Ryssland vill ha betalt. Och det sker alltså i ett läge där spänningen i östra Ukraina inte har lagt sig, snarare tvärtom.
Tveksamhet till ukrainsk aktion
Rysslands krav är att Porosjenko ska ställa in de militära aktionerna i öst. Det verkar finnas olika uppfattningar i väst om meningsfullheten i dessa ukrainska aktioner.
Den tyske utrikesministern Frank-Walter Steinmeier har menat att Ukrainas aktioner har gått för långt. Han har talat om att det ska råda ”proportionalitet” – vilket kan ses som ett fint sätt att säga att Ukraina går för långt i sina operationer i öst. Uppgifterna kommer från det tyska nyhetsmagasinet Der Spiegel.
Själva betalningstvisten kommer märkligt nog att avgöras av Stockholms handelskammares skiljedomstol: Ryssland kräver 4,5 miljarder dollar för levererad olja medan Ukraina kräver 6 miljarder tillbaka för överpris som man anser sig ha betalt sedan 2010.