Men en del  demonstranter har tillbringat natten på Kievs gator och på sina håll rest barrikader av utbrända bilar, bussar och annan bråte.

Och den underliggande konflikten har på inget sätt mildrats. Ukraina är kanske mer delat än någon gång sedan landet frigjorde sig från Sovjet och styret från Kreml. De samtal mellan regering och opposition som ska hållas idag lär inte kunna ändra på det.

Vägrade underteckna avtal

Det senaste kapitlet i konfrontationen mellan president Janukovytj, som knyter Ukraina allt närmare Ryssland, och demonstranterna, som vill bli av med honom och söker ett närmande till EU började i torsdags. Då antog parlamentet nya lagar som tagits fram för att en gång för alla få slut på de regeringskritiska demonstrationer som pågått sedan 21 november, då presidenten vägrade underteckna ett samarbetsavtal med EU.

Parlamentets agerande blåste nytt liv i protesterna som sedan i mitten av december hade gått lite på tomgång, och inte längre lockade lika många deltagare. Men igår blev protesterna mer intensiva än på länge, tyvärr också med våld och aggressivitet från demonstranternas sida. 

De nya lagar som skapade en sådan ilska förbjuder demonstranter att bygga upp scener, använda högtalare och tälta – alltså allt det som sedan den orangea revolutionen för snart tio år sedan har varit ukrainska demonstrationers främsta kännetecken.

Bildt kritiskt

Det är nu också förbjudet att vara maskerad, att bära hjälm och att  sprida ”extrem eller nedlåtande” information om landets ledning. Dessutom riskerar demonstranter långa fängelsestraff om de deltar i ”massoroligheter”.

Situationen i Ukraina kommer att diskuteras på EU:s utrikesministermöte i Bryssel idag. Utrikesminister Carl Bildt är mycket kritisk och kallar de nystiftade lagarna för ”det mest repressiva lagpaket som jag har sett ett europeiskt parlament driva igenom på årtionden”.

Inte konstigt då, kanske, att sinnet rinner över på ukrainare som ser sitt land ta sjumilakliv bort från europeisk demokrati och i stället rakt in i en rysk björnkram. Och kanske det som pågår i Ukraina just nu har minst lika mycket att göra med Rysslands, och president Putins ambitioner för framtiden.

Vill bygga ”mini-Sovjet”

President Putin försöker återupprätta Ryssland som en världsmakt som inte går att ignorera på den globala arenan. Delvis lyckas han, och utrikesminister Lavrov, väl med det. I det tragiska spelet om  Syrien ser Ryssland ut att dra det längsta strået.

Putin vill också bygga ett sorts ”minisovjet”. Att Kazakstan och Vitryssland redan har gått med i den ryska tullunion som är grunden för det bygget är fint, men utan Ukraina inget ryskt imperium. Och med en blandning av hot (gaskranen kan stängas, och det är kallt på vintern) och lockelser (exporten till Ryssland är väl viktig, och visst skulle väl lite förmånliga krediter göra gott?) ser president Putin nu ut att lyckas dra Ukraina bort från EU.

Het fråga

Men ända sedan de massiva protesterna tvingade en fuskande Viktor Janukovytj att gå med på att presidentvalet 2004 gjordes om, och Viktor Jusjtjenko blev president i stället har Ukraina varit delat ungefär mitt itu. Av ren självbevarelsedrift kan Janukovytj knappast gå med på nyval, som oppositionen kräver. Men presidentval ska hållas 2015. Och om inte förr, så senast då, kan konflikten om Ukrainas politiska vägval att bli den hetaste frågan i Europa. För att inte tala om vad vägvalet betyder för Ukrainas 45 miljoner invånare.