Medlemmar ur det sunnitiska terrornätverket ISIS bredvid ett tillfångataget militärfordon i Irak. Foto: TT

Iran och USA har fått en gemensam fiende

Uppdaterad
Publicerad

Det är ett närmast sensationellt meddelande från USA:s utrikesminister John Kerry – USA kommer att samtala med den forna motståndaren Iran om kaoset i Irak.

I den iranska propagandan har USA sedan 1979 varit ”Den store satan”. Men med den nya presidenten Hassan Rohani har saker börjat ändra sig.

Än så länge har det varit trevande försök där man inte vet vart det ska sluta. Det handlar om samtalen om Irans atomprogram, som väst misstänker vara ett atombombsprogram.

Kan inte ignorera varandra

De samtalen håller på att slutföras – utan om det blir något positivt resultat. Men det anses att USA gärna skulle vilja ha en lösning av denna fråga och att det skulle öppna för en nya avspänning i mellanöstern som också skulle påverka till exempel Palestinakonflikten.

Det som händer nu visar på att USA och Iran inte kan ignorera varandra. Trots avbrutna diplomatiska förbindelser och inga affärsförbindelser kan krisen och kaoset i Irak tvinga dem till samarbete.

De ska diskutera atomprogrammet denna vecka – och nu avslöjas alltså att de också kommer att diskutera Irak.

Det sker enligt parollen min fiendes fiende är min vän. Alltsammans handlar om motsättningarna mellan sunnitiska och shiitiska muslimer i regionen.

Det uppror som nu håller på att hota den sittande shiitiska och iranstödda regeringen i Bagdad under Nuri al-Maliki drivs av sunnitiska krafter.

Stora fara för Iran

Regeringen i Bagdad representerar den shiitiska majoriteten – cirka 60 procent – i Iran. Men det stora problemet är att den inte har gjort något för att samarbeta med resten av befolkningen – främst då sunniterna, men även kurderna.

För Iran – som anses ha stort inflytande på al-Malikis regering – är det sunnitiska upproret förenat med stora risker.

Om det sunnitiska terrornätverket ISIS – Islamiska staten Irak och Syrien – får igenom sina planer skulle det bildas ett radikalt sunnitiskt område i delar av Syrien och Irak.

ISIS behärskar redan stora delar av territoriet i västra Irak och östra Syrien. Det kan bli en sammanhängande farlig statsbildning. Den skulle kunna hota både Iran och Irak.

Iran har alltså all anledning att stödja den sittande regeringen i Bagdad under al-Maliki.

USA fruktar ny terrorbas

USA har det också eftersom risken kan finnas att den nya ISIS-dominerade området kan bli en bas för terrordåd även i Europa och USA.

Gemensamt för både Iran och USA är att de säger att de inte direkt tänker skicka marktrupper till området.

USA manar – till skillnad från Iran – al-Maliki att i fortsättningen bättre se till minoriteternas intresse. Den sunnitiska befolkningen anser sig åsidosatt och diskriminerad av al-Malikis shiitiska styre. Detta anses ha bidragit till att så många sunniter anslutit sig till det ISIS-ledda upproret.

Vi kan nog ännu inte föreställa oss hur ett eventuellt samarbete mellan de båda motståndarna Iran och USA ska ta sig ut.

Det som komplicerar bilden är att Iran och Irak både beskyller en del av de sunnitiska staterna vid Persiska Viken för att understödja ISIS och de sunnitiska krafterna. Anklagelserna riktas bland annat mot Saudiarabien och Qatar som dock avvisar påståendena. Det är en besvärlig situation för USA eftersom Saudiarabien och USA anses vara så nära lierade.

Talar om sin gemensamma rädsla

President Barack Obama sade i ett tal i fredags att det ytterst var Iraks sak att klara krisen. Samtidigt medger idag utrikesminister Kerry att ISIS kan hota USA:s och Europas säkerhet. Det är ändå ett tecken på att USA tänker stödja den irakiska regeringen ytterligare. Och även Iran talar om ett stöd – i båda fallen alltså utan marktrupper.

Det finns alltså samma rädsla för utvecklingen både i Iran och USA. Nu kommer de tillsammans för att tala om sin rädsla.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.