Bara några timmar efter att beslutet blev känt strömmade människor ut för att protestera. Fler demonstrationer planeras dessutom under de närmaste dagarna.
Beskedet att dra tillbaka ansökan är i linje med vad den EU-skeptiska borgerliga regeringen lovade vid sitt tillträde för två år sedan. Men då lovades även att en folkomröstning skulle hållas i frågan.
Senare konstaterade den nye finansministern Bjarni Benediktsson att samtalen med EU om ett medlemsskap kan ha inletts utan ett tillräckligt folkligt stöd och att en folkomröstning inte längre ansågs nödvändig.
Utan folkomröstning
I februari 2014 beslutade de regererande partierna att formellt dra tillbaka ansökan om medlemsskap i EU, utan en folkomröstning i frågan, och bad parlamentet om sitt godkännande.
Men riksdagens ordförande för ett av de EU-kritiska partierna sade sig inte vilja godkänna förslaget. Nu har alltså beslutet fattats utan parlamentets stöd.
Gudmundur Steingrimsson från oppositionspartiet Ljus framtid är upprörd.
– Det är absurt, vilka tror utrikesministern och regeringen att de är? Om de avbryter EU-förhandlingarna utan att rådfråga parlamentet är det inget annat än ett angrepp på demokratin, säger han.
Krisen ökade stödet
Island drabbades hårt av den ekonomiska krisen 2008 och tre banker kollapsade. Efter krisen ökade stödet för ett EU-medlemskap och landet ansökte om att gå med i unionen.
Efter valet 2013 kom en mer EU-kritisk regering till makten och stödet för EU minskade bland allmänheten. En opinionsundersökning då visade att stödet för ett EU-medlemsskap var 25 %. Efter beslutet i februari 2014 att inte hålla en folkomröstning om att dra tillbaka EU-ansökan visade en annan opionsundersökning att över 82 % av islänningarna ansåg att det borde ha hållits en folkomröstning.
Namninsamling
I januari i år hade över 50.000 invånare skrivit under på en namninsamling som krävde att den utlovade folkomröstningen skulle hållas.
Landets medlemsansökan dras nu alltså tillbaka ändå.
Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson uppger på regeringens hemsida att EU-kommissionen informerats, liksom EU:s ordförandeland Lettland. Dessutom klargör Reykjavik att regeringen inte längre anser sig bunden till de åtaganden som tidigare regeringar undertecknat sedan förhandlingarna inleddes i juli 2010.