Efter 13 timmars förhandlingar i Bryssel kunde finansministrarna tidigt i morse sy ihop ett nytt räddningspaket för Grekland. I paketet ingår 130 miljarder euro i nödlån för att lösa landets akuta penningbehov.

Enligt Greklands avtal med privata långivare kommer 110 miljarder euro av det konkursmässiga landets statsskuld att strykas, framgår av ett pressmeddelande från Greklands finansdepartement.

Skuldlättnaden genomförs genom att gamla obligationer för totalt 206 miljarder euro byts ut mot nya, vars värde är 53,5 procent lägre.

För de berörda bankerna och fonderna, som väntas få ett formellt erbjudande från Grekland inom en vecka, innebär det i praktiken förluster på över 70 procent.

-Under de senaste två åren och även i natt har jag lärt mig att maraton verkligen är ett grekiskt ord, men till slut nådde vi en långtgående och viktig överenskommelse. EU-kommissionen välkomnar detta avtal, sade ekonomikommissionären Olli Rehn efter de långdragna överläggningarna.

Greklands premiärminister Lucas Papademos förklarade att han var ”mycket nöjd” med uppgörelsen.

”Säkrar euroframtid”

Jean-Claude Juncker, ordförande för eurozonens finansministrar, sade vid en presskonferens att uppgörelsen ska säkra Greklands framtid inom eurozonen.

-Vi har nått en långtgående överenskommelse om ett nytt grekiskt program med deltagande av den privata sektorn som kommer att leda till en mycket markant minskning av Greklands skuldbörda och bana väg för ett mycket märkbart finansiellt stöd från EFSF (EU:s räddningsfond) för att säkra Greklands framtid i eurozonen, sade Juncker.

Villkorat stöd

Men stödet förutsätter stora besparingar i Grekland. Aten måste uppfylla en rad villkor fram till slutet av februari för att säkra nödlånen, sade Jean-Claude Juncker. Ett nytt möte med eurozonen ska i början av mars avgöra om Grekland uppfyllt kraven.

Nödlånet ska gå till att betala av skulder och Grekland måste även lagstifta om att nödlånen ska användas för skuldavbetalningar.

EU och IMF hade satt som mål att Greklands skuldnivå år 2020 inte ska överstiga 120 procent av BNP. Sedan privata långivare pressats till ytterligare skuldnedskrivningar nåddes nivån 120,5 procent, enligt källor i Bryssel.

Källor uppgav att även nationella centralbanker gått med på förluster på grekiska obligationer.

Euron steg snabbt i handeln i Asien efter nyheten om uppgörelsen i Bryssel.

”Lugnande besked”

-Det här är ett lugnande besked för räntemarknaden och det som de flesta trott ska gå igenom, säger Tomas Pousette, chefekonom på SBAB Bank.

Men Pousette tycker att det är viktigt att påminna om att det här bara är ett steg på rätt väg, och att det dessutom är stödlån nummer två.

-För grekerna återstår att genomföra alla åtgärder man planerar. När det grekiska parlamentet fattar beslut om vad man ska göra är det som att anmäla sig till ett maratonlopp. Sedan ska man springa det där loppet också.

Annika Winsth, chefekonom vid Nordea, säger att beslutet var riktigt, utifrån de alternativ som fanns.

-Både för Grekland och ur stabilitetssynpunkt hade det varit olyckligt om man inte hade kunnat lösa den här sista knuten.

Peter Rawet

peter.rawet@svt.se

Thomas Larsson

thomas.larsson@svt.se

TT