Arkivbild från ett flyktingläger i Irak med familjer som flytt från Syrien. Foto: TT

Mörka redogörelser i Amnestys årsrapport

Uppdaterad
Publicerad

Det är 424 sidor i Amnesty Internationals stora årsrapport om tillståndet för de mänskliga rättigheterna i världen. Redogörelserna för övergrepp och brott mot mänskliga rättigheter upptar nästan hela rapporten. Men det finns också några ljuspunkter, som organisationen väljer att lyfta fram i år.

Överst på listan över ljusglimtar: Att 130 stater skrev på och 62 stater ratificerade det globala avtal som ska begränsa den internationella handeln med vapen och ammunition.

Och några fler exempel:

  • I Kambodja dömdes 2014 till sist två fd ledare i de röda khmerernas kommunistiska regim för sina brott mot mänskligheten 1975-79, då kanske så många som två miljoner kambodjaner dog – avrättade, ihjälsvultna, arbetade till döds i slavläger. Förre vice befälhavaren Nuon Chea och förre statschefen Khieu Samphan fick livstids fängelse.
  • Både i Marocko och Mocambique fattades juridiska och parlamentariska beslut som ska göra det omöjligt för den som begått våldtäkt att undgå straff genom att lova att gifta sig med offret.
  • Palestina gick nyligen med i Internationella brottsmålsdomstolen, och Amnesty skriver att domstolen nu kan bidra till att bryta den cykel av krigsbrott och brott mot mänskligheten som båda sidor begått i konflikten mellan Palestina och Israel.
  • I Paraguay fick indianfolket sawhoyamaxa tillbaka sitt land efter 20 års kamp. Sådana framgångar hör inte till vardagen direkt för ursprungsbefolkningar.
  • I Storbritannien tvangs regeringen avslöja en hemlig politik som rättfärdigat övervakning av varenda användare av Facebook, Twitter, Youtube och Google, sedan människorättsgrupper stämt staten för att få reda på hur stor övervakningen egentligen var.

Syrien överst på listan

Men listan över elände i världen är väldigt mycket längre. Av världens 193 stater som är medlemmar av FN finns 160 upptagna i listan, på grund av sådant som utförs av antingen regeringar eller andra grupper eller organisationer. Och som väntat står Syrien först. Eller som Amnesty uttrycker saken:

”Under året när det gått 20 år sedan folkmordet i Rwanda, trampade politiker regelbundet på de regler som skyddar civila, eller vände bort blicken när andra begick dödliga övergrepp mot dessa regler... FN:s säkerhetsråd har upprepade gånger misslyckats med att hantera krisen i Syrien...”

Islamiska staten, IS, upekas som skyldig till krigsförbrytelser i Syrien, bortrövanden, mord i avrättningsstil och etnisk rensning i massiv skala i norra Syrien. Den syriska regimen begår övergrepp, andra rebeller begår också övergrepp.

Annekteringen av Krim

Nigeria står högt på listan, med anledning av islamistiska Boko Harams våldsdåd och övergrepp: skolflickor bortrövade, civila mördade. Men också statens säkerhetsstyrkor kritiseras för mord på människor som militären ansåg vara medlemmar eller anhängare till Boko Haram.

I Centralafrikanska republiken dödades över 5.000 människor i våldsdåd mellan olika grupperingar.

Rysslands annektering av Krim har allvarligt försämrat människorättsläget där, skriver Amnesty. Ryska lagar infördes, och också de metoder som används i Ryssland för att begränsa yttrandefrihet och mötesfrihet.

Människor som protesterade mot maktövertagandet, ukrainare och Krim-tatarer, blev i vissa fall gripna och några fall har personer försvunnit. Kriget i östra Ukraina har – utöver de många dödade civila – också gjort människorättsläget ännu sämre.

Sverige finns med

I Latinamerika nämner Amnesty bland annat den skenande brottsligheten i Venezuela och Mexiko och de tusentals mord som begås varje år. Förra året symboliserat av massakern på 43 mexikanska studenter, utförd av en knarkliga men den lokala polisen var också inblandad.

Sverige finns också med, även om det är ganska korta notiser. Det Amnesty nämner som svenska problem gäller även andra EU-länder: en oro över diskriminering av romer, migranter och muslimer, och den ökande antisemitismen i samhället. Amnesty tar upp strömmen av migranter över Medelhavet, och konstaterar att över 100.000 människor räddades av italiensk sjöräddning under 2014 medan uppskattningsvis 3.400 migranter dog på färden.

Amnesty International har sedan länge bedrivit kampanj för att avskaffa dödsstraffet i hela världen. Det här tas upp genom hela rapporten, och det finns en liten solskenshistoria: 1968 dömdes japanen Iwao Hakamada till döden efter en rättegång där erkännande tvingats fram. Med åren blev han den i världen som suttit fängslad i väntan på dödsstraff allra längst.

Men i mars 2014 beordrade en domstol att rättegången skulle tas om. Och Hakamada släpptes.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.