Putin har inlett en klappjakt på oppositionen

Uppdaterad
Publicerad

I ett tal på måndagen till den ryska säkerhetstjänsten FSB talade Putin om att kontrollen av oppositionen måste öka. Medan allas ögon är vända mot Ukraina grips och fängslas oppositionella i Ryssland.

Putin jämför med situationen i Ukraina och menar att väst där lyckats infiltrera och störta presidenten.

SVT följer med Julia Smirnova till fängelset Matrejskaja Tisjina där hennes man, oppositionspolitikern Leonid Razvozzjajev, sitter häktad sedan knappt två år. Julia har med sig ett matpaket och kläder, som ska göra livet lättare att uthärda under svåra fängelseförhållanden.

Krimkonflikten

Oppositionspolitiker i häkten och husarrester

SVT har tidigare uppmärksammat Razvozzjajevs fall. Han sökte politisk asyl i Ukraina men kidnappades och återfanns torterad i ett ryskt häkte.

Just nu pågår rättegången mot honom och ledaren för vänsteroppositionen Sergej Udaltsov. De står åtalade för att ha organiserat massupplopp under demonstrationerna mot Putin våren 2012. Massupplopp, som enligt internationell expertis, aldrig förekom. Oppositionspolitikerna riskerar upp till 10 års fängelse.

Domen tros komma bli hård. I slutet av februari dömdes åtta personer i upp till fyra års fängelse för sitt deltagande i demonstrationerna. Några dagar senare sattes Rysslands mest kända oppositionspolitiker, visselblåsaren och bloggaren Aleksej Navalnyj, i husarrest i vad oberoende experter betraktar som ett fabricerat åtal.

Navalnyjs mycket populära blogg har stängts och oppositionspolitikern har ingen rätt att kommunicera med andra än familjen. Och de ryska myndigheterna har till och med hotat med repressalier mot dem som försöker publicera uttalanden av honom i sociala medier. Putins försök att stoppa sina kritiker märks inte minst genom den ökade kontrollen av Internet och media. Många andra populära sajter har stängts medan oberoende medier tvingats byta till mer Kremllojala chefredaktörer.

Repressionen i Ryssland i skuggan av Ukraina

Tanja Loksjina på den internationella människorättsorganisationen Human Rights Watch, menar att utvecklingen i Ryssland hänger tätt samman med händelserna i Ukraina.

– Medan omvärldens blickar varit riktade mot händelserna i Ukraina har det hänt mycket i Ryssland. och det händer mycket fort. Det är tydligt att regeringen inte tänker tolerera några som helst protester framöver, säger Tanja Loksjina.

Enligt Human Rights Watch har 1300 demonstranter gripits bara i Moskva de senaste veckorna och hundratals i andra ryska städer. Det har handlat om fredliga demonstrationer, men som inte erhållit det obligatoriska godkännandet från myndigheterna. 

– I Ryssland behövs inget tillstånd för att demonstrera. Organisatören behöver bara informera myndigheterna som sedan ska godkänna plats och tidpunkt, vilket ofta leda till utdragna förhandlingar, förklarar Tanja Loksjina, på Human Rights Watch.

Putin uppmanar till kamp mot otillåten opposition

I talet som Vladimir Putin höll i samband med att Ryssland upptog Krim som en del av Ryssland talade han om hotet från femtekolonnare och nationella förrädare, termer som fick många ryssar att minnas repressionen mot oliktänkande på Stalintiden.

Idag höll den ryske presidenten ett tal inför säkerhetstjänsten FSB, som är en direkt arvtagare till den sovjetiska motsvarigheten KGB. Även i dagens tal nämnde Putin de som han menar får västerländsk hjälp för att förstöra för Ryssland. Han jämförde med situationen i Ukraina och uppmanade säkerhetstjänsten att göra skillnad på den tillåtna och den otillåtna oppositionen.

Utanför fängelset Matroskaja Tisjina har Julia lämnat över maten och kläderna till sin häktade make. Liksom Tanja Loksjina är hon övertygad om att det bara finns ett syfte med den senaste tidens händelser:

– Det handlar om att man vill statuera exempel. Man vill från myndigheternas sida meddela landets medborgare att ”Så här kan det gå för er om ni gör samma sak”. 

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet