Attacken nu är riktad mot staden Mariupol som är en viktig länk mellan Ryssland och Krim. Den är också en viktig exporthamn för de varor som ska exporteras från det ukrainska Donetsk-området som de proryska rebellerna dominerar.

Ledaren för Donetsk-rebellerna har i ett uttalande sagt att man inte har för avsikt att erövra Mariupol.

Var står Ryssland?

Men frågan är alltså vad de är ute efter. Och frågan är också – som vanligt – var Ryssland står i allt detta. Man fördömer till exempel inte den tragiska attack i ukrainska Mariupol som dödade ett trettiotal människor.

Enligt flera nyhetsmedier har den oberoende observatörsorganisationen OSSE lämnat beskedet att man tolkar läget så att attacken kom från proryskt håll.

Antalet döda i konflikten är nu över 5.000. Människorättsorganisationer skyller båda sidor för att ha begått grymheter.

Körde över

I onsdags i Berlin gick bland annat Ryssland med på att de stridande parterna – Ukraina-styrkor och proryssar – skulle dra tillbaka sina tunga vapen med vardera 15 kilometer.

På fredagen meddelade de proryska styrkorna att man vägrade acceptera denna överenskommelse. Man körde alltså över de ryska förhandlarna också.

Samtidigt har det kommit rapporter från Nato och från den ukrainska regeringen om att nya ryska trupper och vapen den senaste tiden har slussats in i Ukraina. Ryssland har liksom tidigare förnekat detta, medan Nato menar att Ryssland bedriver ett farligt spel.

Kan inte ingripa

Nato kan inte ingripa till Ukrainas försvar. Ukraina är inte medlem i Nato och det är bara Nato-medlemmar som kan få Natos kollektiva stöd i en militär konflikt.

Ryssland varnas nu från väst: En stor offensiv i östra Ukraina skulle förvärra förhållandet ytterligare mellan Ryssland och väst. Och det skulle kunna bli tal om strängare sanktioner (ekonomiska straffåtgärder).

Frågan är om väst i enighet kan genomföra sådana. Det finns en oro, särskilt i Tyskland, för att den ryska ekonomin hastigt är på väg nedåt mot ett tillstånd av kaos – att alltså sanktionerna har varit för hårda.

Instabilitet

En stor del av den ekonomiska kris som nu råder i Ryssland beror kanske mer på det hastigt sjunkande oljepriset. Men det är i alla fall – för till exempel Tyskland – ett oroande tecken på instabilitet i Europas folkrikaste land. Instabilitet skulle kunna föda många farliga aktioner.

För Tyskland och för en del andra länder som har ett stort handelsutbyte med Ryssland kan ökade sanktioner betyda svårigheter för den egna ekonomin. Frågan är hur långt man vågar gå.

Ekonomiskt sett är det ingen tvekan om att Rysslands president Vladimir Putin är pressad. Frågan är om han anser att en prorysk offensiv i östra Ukraina gynnar hans ställning politiskt: Ett utspel inför den inhemska opinionen för att visa upp styrka.

Test på trovärdighet

Som vanligt blir detta också ett trovärdighetstest för väst. Man har engagerat sig så mycket i Ukrainas öde, att en eventuell framgångsrik prorysk aktion i östra Ukraina också skulle vara ett nederlag för västsidan.

Alltsammans beror också på vilka planer den ryska sidan har när det gäller de östukrainska delarna.

Det verkar oförnuftigt att direkt slita loss dem från Ukraina, som man gjort med Krim. Det skulle tvinga väst till mycket starkare sanktioner, som visserligen skulle försvaga Putin ytterligare ekonomiskt, men som samtidigt skulle skada de västeuropeiska staterna.

Ökat självstyre

Men vi vet som sagt inte. En ytterligare annektion av ett ukrainskt område skulle förvärra situationen ytterligare. Vågar den ryska sidan ta den striden? Redan Krim-annektionen har gjort ett normalt umgänge mellan väst och Ryssland omöjligt.

Eller satsar man på att med de inledda striderna erövra så mycket som möjligt av Donetsk-regionen för att stärka sin ställning i förhandlingar om en östukrainsk region med ökat självstyre och större närhet till Ryssland?

Högerextrema element

Uppgifter från nyhetsbyråer gör gällande att den ukrainska så kallade Azovska bataljonen är med i försvaret av Mariupol. Denna bataljon anses i hög grad bestå av nationalistiska och högerextrema element.

Det kan alltså få de proryska styrkorna att än en gång i sin propaganda framhålla att Ryssland slåss mot ukrainska fascister.