Oro för frivilligkrigarnas hemkomst

Publicerad

Svenskarna som slåss i Ukraina är inte unika. Ideologi och äventyrslust har länge drivit människor att söka sig till konflikter, men historiska exempel vittnar om de problem som ofta följer när resan är över.

Resande- och återvändandeproblematiken har funnits under lång tid, säger Wilhelm Agrell, professor vid statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.

– Väpnade konflikter har under 1900-talet i flera vändor dragit till sig ideologiska aktivister och människor som vill söka sig till en miljö präglad av extremt våld.

Krimkonflikten

Morden i Malexander

Enligt Agrell finns tydliga likheter mellan de som av ideologiska skäl sökt sig till Ukraina och exempelvis jihadister som sökt sig till inbördeskriget i Syrien. Något som bör mana till vaksamhet då bevekelsegrundernas anspråk sträcker sig längre än till konflikten man slåss i.

– Det finns en fortsättning på det som ska uträttas på platsen där de är nu, nya fiender att bekämpa. Den största och ultimata fienden finns egentligen hemma.

Det finns problem med återresande i flera länder – och Sverige är inget undantag.

– Vi fick ett mycket tydligt exempel på det i Jackie Arklöv, säger Agrell.

Efter att ha krigat som legosoldat i Bosnien, där han gjorde sig skyldig till krigsbrott, begick nazisten Arklöv grova brott i Sverige.

Främst är han känd för sin roll i Malexandermorden 1999. Två poliser sköts till döds när Arklöv tillsammans med två medbrottslingar flydde efter ett bankrån i Kisa i Östergötland.

Förstärkt förmåga

Fredrik Hallström, operativ ledare på säkerhetspolisen, säger att det är svårt att bedöma risken för liknande händelser.

Det Säpo intresserar sig för i fallet Ukraina är främst de som har kopplingar till olika vit makt-rörelser – de som har ”avsikt och förmåga att begå politiskt motiverade brott”.

Dessa personer kan skaffa sig nya förmågor som kunskap om vapen, men kan också som individer ta ett steg upp i en ”våldstrappa”, säger Hallström.

– Förmågan att kunna använda våld genom att ha deltagit i strid är en annan sådan typ av förmåga.

Han betonar att åsikterna i sig inte är relevanta för Säpos bedömning, utan endast om individerna bedöms kunna begå brott. Men kunskaperna de skaffar kan föras över till de radikala nätverk som individerna tillhör, vilket är något Säpo intresserar sig för.

Enligt Hallström ska man också komma ihåg att motiven som personer haft för att resa till Ukraina spelar in i vad som kan tänkas hända efteråt. Och enligt de svenskar som TT talat med framgår att deras politiska bakgrunder skiljer sig kraftigt åt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet