Det är ett förvånande beslut president Petro Porosjenko har tagit. Enligt det franska presidentkansliet krävde Frankrikes president Francois Hollande, Tysklands regeringschef Angela Merkel och Rysslands president Vladimir Putin på måndagen gemensamt att vapenvilan skulle förlängas.

Dock krävde Frankrike och Tyskland dessutom att konkreta förhandlingar ska följa med vapenvilan. Det innebär att de båda länderna kräver att gränsen mellan Ryssland och Ukraina ska bevakas hårdare så att vapen och manskap inte kommer in den vägen som förstärkning för de proryska separatisterna.

Enligt de franska källorna ska även Putin, Porosjenko och de andra varit eniga om att lägga fram en fempunktsplan med bland annat ett ömsesidigt vapenstillestånd, frisläppning av gisslan och fångar och ökad bevakning av den rysk-ukrainska gränsen.

Påverka separatisterna

Det sistnämnda innebär ett ökat krav på Ryssland att agera. Väststaterna anser att Putin har möjlighet att påverka separatisterna i Donetsk, Luhansk och Slovjansk.

Den tio dagars vapenvilan har brutits många gånger. Parterna beskyller varandra ömsesidigt för att vara skyldig. Det finns inga oberoende observatörer som kan avgöra vad som är sant.

Men en sak är säker: Västs påtryckningar – om man nu kan kalla dem så – på Porosjenko har tydligen vägt lätt trots att han vill framställa sig som västvänlig.

Det fanns redan i början av Porosjenkos ensidigt utlysta vapenvila i förrförra veckan tveksamhet i Ukrainas befolkning. Och den tveksamheten har vuxit sedan vapenvilan inte har kunnat hållas.

Nationalistiska grupper

Det rapporteras från Kiev om att tusentals – enligt den tyska nyhetsbyrån DPA – har protesterat på gatan i Kiev. De har krävt att vapenvilan ska hävas och att de ukrainska styrkorna ska fortsätta sin – som det heter – antiterroristaktion. Bland demonstranterna fanns medlemmar av frivillga stridsförband.

Det som sticker upp nu i opinionsbildningen i Ukraina tycks – om uppgifterna stämmer – vara nationalistiska grupper. Framtiden får visa om det verkligen stämmer.

I det nybildade ukrainska nationalgardet, som deltar i striderna i det oroliga östra Ukraina, finns många deltagare från högernationalistiska – eller högextremistiska, beteckningarna är många – grupper.

Högerextremistiska partier

Redan tidigare har bland annat den ryska propagandan uppmärksammat att det högerextremistiska partiet Svoboda har flera ministrar i den sittande provisoriska regeringen. Och högerextremistiska Högra Sektorn hade ett stort inflytande i protesterna i vintras.

Det ser alltså ut som om Porosjenkos fredsplan håller på att gå åt skogen. Det tycks inte bli några konkreta förhandlingar om vapennedläggning och gränsövervakning i utbyte mot ökade, decentraliserade, rättigheter för provinser som Donetsk och Luhansk.

Istället ser det – oroväckande – ut som om nationalistiska krafter nu driver honom framför sig. Än så länge är dock demonstrationerna för ett nytt vapeningripande relativt små. Men frågan är om till exempel Högra sektorn – som var drivande i protesterna i vintras – nu tar chansen att påverka på folkstämningen på nytt.

Vad gör Putin nu?

EU ställde på sitt toppmöte i fredags ett tre dagars ultimatum till Ryssland. Inom denna frist skulle Ryssland ha vidtagit tydliga åtgärder för att lugna ner den upphettade stämningen i östra Ukraina. Annars skulle EU vidta ny ekonomiska straffåtgärder. Detta ultimatum gick ut på måndagen. Nu väntar vi på EU:s motdrag.

Frågan är vad som händer när Porosjenko tar upp striderna igen. Det kom signaler från ryska separatister före vapenvilan att de höll på att trängas tillbaka av de ukrainska styrkorna. De vädjade därför om rysk militär hjälp, men fick ingen då. Frågan är om Putin är lyhördare nu, sedan Porosjenko brutit vapenvilan.