Porosjenko har beordrat sina militära befälhavare att sända in nya arméenheter för att skydda städer i öst och sydöst mot nya proryska aktiviteter.

Porosjenko och den ukrainska regeringen har hela tiden försökt vara på offensiven. I början av juli inledde man en militär offensiv eftersom man menade att motståndarna inte hade hållit en avtalad vapenvila.

Erövrade stora områden

Sommaroffensiven ledde till att ukrainska trupper lyckades erövra stora områden som tidigare behärskades av separatisterna.

Men den slogs tillbaka under senare delen av augusti. Enligt Nato och Ukraina berodde det på att ryska trupper förstärkte separatisterna, vilket Ryssland ihärdigt förnekade. Det hela slutade med en vapenvila den 5 september.

Den vapenvilan var dock bara på papperet. Enligt FN har över 300 människor dödats under denna tid. Båda sidor skyller på varandra.

Det som har hänt sedan Minsk-avtalet är att det hållits val i Donetsk och Luhansk i öst. Det är val som strider mot ukrainska lagar. Både Nato och Ukraina anser dem olagliga. Inga internationellt erkända organisationer har agerat som valobservatörer under dessa val.

Seger för separatisterna

Men ”valet” slutade alltså med stor seger för separatisterna. Och det som oroar Ukraina är – förutom trupprörelserna – att Ryssland accepterar valet.

Det är en tolkningsfråga vad Ryssland menar med att man ”respekterar” valet. Det är inte så starkt som att man ”erkänner” valet.

EU:s utrikeschef Federica Mogherini menade i en intervju med sex stora europeiska tidningar att detta gav ett visst ”manöverutrymme”.

Frågan är därför om Porosjenkos drag nu är led i att skaffa sig en fördelaktig förhandlingsposition.

Ingen militär lösning

Ledande EU- och Nato-länder, som till exempel Tyskland, anser att det inte finns en militär lösning på Ukraina-krisen. Redan under Porosjenkos sommaroffensiv fanns det röster inom EU/Nato som i alla fall försiktigt ifrågasatte om presidentens aktion var rätta sättet att lösa problemen.

Det finns alltså ett vapenstillestånd som man slöt i Vitrysslands huvudstad Minsk den 5 september.

I det avtalet ingick bland annat lokalval i Donetsk och Luhansk – som skulle hållas i december – enligt ukrainska lagar. Det man skulle rösta om var ett förslag till ökat självstyre i öst – men inom Ukraina. Men detta löfte bröts i och med söndagens – enligt Ukraina – olagliga val.

Ukraina känner sig trängt

Om Ryssland ”erkänner” det valet kan man tolka det som att Ryssland vill ha två självständiga östukrainska områden, över vilka man kan utöva stort inflytande.

Frågan är nu om ”Minsk-processen” har brutits. Den innebar ju att parterna åtminstone talade med varandra. Minsk-avtalet förutsätter att man inte ska lösa frågan med militära medel – och inte heller med val av den typ som nu har hållits.

Det står helt klart att Ukraina nu på nytt känner sig trängt av Ryssland. Spänningen ökar på nytt i området. Men Nato kan inte militärt hjälpa Ukraina, som ju inte är medlem i Nato.

Kräver nya militärstyrkor

Ett tecken på att spänningen också ökar i Ukrainas närområde är till exempel medieuppgifter om att Natos överbefälhavare Philip Breedlove vill ha utökade styrkor som kan vaka över östra Europa.

Detta på grund av den ökade ryska militära aktivitet som Nato konstaterar och vilken även Sverige har noterat.