Det finns 1.300 partier eller listor att välja mellan Foto: AP/TT

Tunisien: Kan valet skapa samförstånd?

Uppdaterad
Publicerad

I Tunisiens parlamentsval på söndagen ställer 1.300 partier och listor upp till val. Opinionsmätningar saknas i ett val som många i väst betraktar som ett ödesval för Tunisien – och för regionen.

Valet väntas visa om Tunisien kan fortsätta att utveckla sig i demokratisk riktning efter ”den arabiska vårens” revolution 2011. I Egypten, Jemen, Libyen och Syrien har ju förhoppningarna grusats.

Men Tunisien har varit annorlunda. I de första demokratiska valen 2011 till en nationalförsamling blev vad man kallar ett ”måttfullt” islamistiskt parti, Ennahada (Pånyttfödelsen) störst.

Samarbete med extremister

I början kritiserades partiet för att man samarbetade med extrema islamistiska partier och grupper. Man tvingades att avbryta samarbetet med en del sådana extrema grupper.

Ett par mord på två vänsteroppositionspolitiker utförda av extrema religiösa grupper tvingade Ennahada att överlåta regeringsmakten åt en opolitisk expertregering i början av 2014.

På våren utarbetades en vallag som bland annat anses ge kvinnor unikt stora rättigheter. Det är nog den radikalaste vallagen i världen. Hälften av parlamentets ledamöter ska vara kvinnor.

Det är nu 5,2 miljoner tunisier som ska välja totalt 217 parlamentsledamöter. Även tunisier i utlandet har rösträtt. Rykten om köpta röster har cirkulerat i sociala medier.

Undantag från regeln

Tunisien har inte varit förskonat från extrema gruppers våld. Men ändå menar bedömare försiktigt att kanske kan Tunisien bli undantaget från regeln att den arabiska våren har misslyckats.

Opinionsmätningar får inte publiceras. Vi kan bara ana oss till hur väljarna resonerar. Rapporter kommer om att ett lågt valdeltagande väntas. Hög arbetslöshet och inflation bekymrar väljarna,

Dessutom finns en stor rädsla att extrema grupper ska öka våldet i landet. Från Tunisien har det kommit fler krigare än från något annat land till terroristorgansationen Islamiska staten – och man fruktar vad som händer när de kommer hem igen.

Störst väntas även denna gång Ennahada bli. Ett nybildat icke-religiöst parti Nidaa Tounes (Ropet från Tunis) anses kunna bli ett av de partier som skulle kunna gå i koalition med Ennahada.

Ställer inte upp

Nidaa Tounes främsta företrädare är den 87-årige före detta premiärministern Beji Caid Essebi. Han är en av huvudfavoriterna i de presidentval som ska hållas den 23 november som ett led i normaliseringsprocessen.

Ennahada satsar nu mest på att vinna parlamentsvalet. Man ställer inte upp med någon presidentkandidat. Det kan tolkas som att man överlåter presidentposten till ett icke-religiöst parti. Man talar om en samförståndets president.

I parlamentsvalen hoppas man få mer än de 37 procent man fick 2011, men samtidigt är man inställd på att samarbeta med andra partier och grupper.

Partiets ledare Rachid Ghannouchi har talat om någon form av flerpartiregering efter parlamentsvalet. Han tillfrågades om han kunde regera tillsammans med det icke-religiösa Nidaa Tounes och svaret blev ja.

Måste klargöra förbindelser

Men Beji Caid Essebi i Nidaa Tounes är mera försiktig. Han menar att Ennahada inte har tillräckligt klargjort sina förbindelser med Muslimska Brödraskapet och extrema muslimska grupper.

Han menar att Ennahada är en del av Brödraskapets internationella paraplyorganisation som på lång sikt syftar till att skapa en rent islamistiskt styrd stat (kalifat) i Tunisien.

Det stora problemet för  en ny regering blir ekonomin. Världsbanken har krävt att hela samhället ska reformeras, banken har varnat för byråkratins ineffektivitet, brist på konkurrens och ett havererat banksystem.

Dystert

Men det finns dystra förutsägelser om det politiska livet i Tunisien. En amerikansk undersökning från Pew-institutet visade att 59 procent av de tillfrågade nu önskar en stark man som ska ta över. Bara 48 procent företräder idag åsikten att demokrati är det bästa.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.