Ekonomiskt stod Ukraina redan före protestaktionerna, som började i november, inför en statsbankrutt. Det var en av anledningarna till att den nu avsatte presidenten accepterade ett erbjudande från Ryssland.
Ukraina erbjöds 15 miljarder dollar i stöd plus fördelaktiga priser på naturgas. Två miljarder dollar av detta har betalts ut. Ryssland har sedan stoppat utbetalningarna.
Rysslands skäl är att man inte vet vilken regering Ukraina har. Och som det ser ut nu kommer det inte att bli en regering som Ryssland kommer att gilla. Alltså tycks Ukraina stå utan de väntade 13 miljarderna.
Och det är – enligt ekonomiska bedömare – just 13 miljarder dollar som Ukraina måste betala sina låntagare i år.
EU har lovat ett stöd ”värt miljarder”. Frågan är när stöd kan utbetalas. Hjälp behövs snabbt. Tidigare har dock EU sagt att man inte kan komma upp i de summor som Ryssland har erbjudit.
EU behöver en handlingskraftig regering som kan hålla samman Ukraina. EU lovar dessutom ökat samarbete – något som kommer att irritera Ryssland.
EU får ta ansvar
Fast EU inte har något associeringsavtal med Ukraina – den stoppade ju Janukovytj i november i fjol – ser det ut som om EU får ta ansvar för Ukraina. Även USA har lovat att bistå. (På måndagen ska parlamentet rösta om att ta upp förhandlingar på nytt om associeringsavtalet med EU från november och om det går igenom kommer läget att vara annorlunda.)
Internationella Valutafonden verkar också redo att hjälpa. Men redan tidigare när Ukraina vände sig dit var beskedet att det behövs långtgående ekonomiska reformer i landet, förändringar som kan bli smärtsamma för många.
Åtgärderna skulle i alla fall bli så smärtsamma att den sittande presidenten inte vågade gå med på villkoren. De blir troligen ännu smärtsammare nu.
Till detta kommer att Ukraina är beroende av export till Ryssland för sin ekonomi. I höstas ägde det rum en importbojkott mot Ukraina från rysk sida. Det var påtryckningar för att Ukraina inte skulle närma sig EU i ett samarbetsavtal.
Problem med Ryssland
Vi kan räkna med att Ukraina kan få problem med den ryska hållningen nu sedan man avsatt en ryskorienterad regim. Det gäller förmodligen även naturgasleveranserna.
Men även politiskt finns det mycket att göra. EU har manat till ansvarsfullt politiskt handlande.
I det ingår att få till stånd en ny handlingskraftig regering. Den ska kunna ena alla de krafter som nu kämpar om inflytande i landet. Den ska också kunna övertyga de framtida hjälparna att regeringen har situationen i sin hand – och det måste ske snabbt.
Ett stor uppgift är att förena de militanta krafterna på Självständighetstorget, Maidan, med de tre etablerade oppositionspartierna. Bitterheten och ilskan mot den gamla regimen är stor – och måste överbryggas.
Det är Maidan-krafterna som ser sig som segrare i den kamp som nu utkämpats. Hur mycket makt vill Maidan ge ifrån sig till parlamentet och etablerade politiker?
Klappjakt?
Det gäller också hur man ska göra med regeringspartiet, Regionernas parti, som ju tidigare varit det dominerande partiet. Blir det en klappjakt på partiets funktionärer? Det handlar om hur man ska handskas med de skyldiga till den senaste veckans blodbad.
Julia Tymosjenko är nu också en ny aktör på den politiska scenen. Hon har av många setts som den givna ledaren. Men än så länge vet vi inte mycket om hennes politik. Hennes parti Fäderneslandet har under hennes fängelsetid letts av en av de mest profilerade oppositionsledarna, Arsenij Javstenjuk.
Kan Julia Tymosjenko nu bli den samlande kraften i Ukraina? Många bedömare menar att det blir så. På Maidan på lördagskvällen manade hon folket på Maidan att stanna kvar där och kämpa.
Bara början
Det är ett tecken på att Ukrainas kris inte är löst. Problemen att få en fungerande regering och administration är enorma efter tre månaders kamp där nya politiska krafter har bildats. Det är bara början vi sett. Nu gäller det att ställa Ukraina på fötter både politiskt och ekonomiskt. Och det måste som sagt ske snabbt.