Uppgifterna om en storoffensiv kommer från New York Times som citerar högt uppsatta militära källor, som dock är anonyma. Tidningen framhåller att offensiven innebär en rad logistiska och politiska problem.

Lång väntetid

Ett problem är den långa väntetiden. De militära planerarna är medvetna om att IS under mellantiden kan erövra ytterligare områden av Irak och avrätta fler människor. IS har också lång tid att taktisk förbereda sig på en offensiv.

Målet är att till våren bryta IS ockupation i norra och västra Irak – till exempel den erövrade staden Mosul i norr och stora delar av Anbar-provinsen i väster.

Men till det krävs det utbildade soldater. Enligt en anonym talesman dras det upp planer för att sända ytterligare 3.500 amerikanska militära rådgivare till Irak. Just nu finns cirka 1.400 USA-rådgivare. Det finns i dag bara ett amerikanskt beslut att sända dit maximalt 1.600 rådgivare.

USA säger att man vill överlåta kampen mot IS på marken till lokala trupper. Men problemet är att dessa trupper delvis inte finns. Man måste fort mobilisera nya soldater och träna dem.

I dag finns det kanske 24.000 man i den irakiska armén och i de kurdiska Peshmerga-styrkorna i norra Irak.

Måste fördubblas

Men den siffran måste vara minst fördubblad redan till våren. Det är en kraftsamling som behövs. USA litar också på att andra allierade hjälper till med utbildningen. Australien, Kanada och Norge har lovat hjälp med militära rådgivare.

Den amerikanska taktiken i denna våroffensiv går ut på att driva samman IS i enstaka större städer, som till exempel Mosul.

Enligt New York Times skulle irakiska trupper, kurdiska peshmergas och styrkor som rekryterats ur irakiska sunnitiska grupper, besegra inneslutna IS-styrkor, vilket skulle vara möjligt då deras försörjningsrutter har blivit avskurna.

Men frågan är hur de amerikanska rådgivarna ska förhålla sig under själva striden. Ska de få delta på slagfältet? Ska de stridande få understöd av amerikanskt flygvapen? Det skulle innebära att USA kan bli ytterligare inblandad i striderna mot IS.

Vem ska utbilda polisen?

Ett annat problem är att ingen på den amerikanska sidan hittills fått i uppdrag att utbilda den polis, som ska hålla ordning i de områden som erövras från IS.

USA vill att Iraks sunniter ska utbildas för att slåss mot IS. Men den shiitiskt dominerade parlamentet har ännu inte fattat beslut om att inrätta sådana styrkor.

Det är den tidigare shiitisk-dominerade irakiska regeringens hårda politik mot sunniterna som gjort att många av dem anslutit sig till IS.

USA ser det som en viktig uppgift att vinna över dessa sunniter, så att de tar avstånd från IS och börjar bekämpa terrororganisationen.   

Lång förberedelsetid

USA:s planer för det andra krisområdet, Syrien, innebär också en lång förberedelsetid. Först efter drygt ett år anser man att man utbildat 5.000 soldater som ska kunna ta upp striden med IS i Syrien. 

Också här är det alltså oklart hur USA och allierade ska agera under mellantiden när IS verkar vara på offensiven.