Nu är det fest. Forskarelitet korar de främsta vetenskapliga bedrifterna. Foto: Scanpix

Årets viktigaste forskning

Uppdaterad
Publicerad

Styrt immunförsvar mot tumörer, detaljerade klipp i arvsmassan och framtagandet av nytt material för solceller är några av de största vetenskapliga bedrifterna 2013.

Nu har världens främsta vetenskapliga tidskrifter Science och Nature listat den forskning som tidskrifterna själva anser vara viktigast året 2013.

Nature koncentrerar sig på personerna bakom forskningen och Science på själva forskningen.

Gemensamma vinnare

På sina tio i topp listor är det tre bedrifter som båda tidskrifterna har valt att uppmärksamma:

  • Genteknik– Nytt verktyg för att operera vår arvsmassa

Lägg ordet CRISPR (uttalat ”krisper”) på minnet, för enligt världens forskarelit så är det denna nya genteknik, inspirerad av bakteriers immunförsvar, som är årets främsta genombrott.

Genom att tämja bakteriernas vapen mot virus, har forskare nu lyckats komma på en teknik som i detalj kan ändra om i våra gener och samtidigt är både enkel, snabb och billig.

Det här kan på sikt leda till att genetiska sjukdomar som exempelvis Typ-1-diabetes botas helt och hållet. Hittills har möss botats från gråstarr, men redan idag håller pionjärer inom fältet att undersöka möjligheterna till att återställa dåligt fungerande gener hos människor med Huntingtons sjukdom och Schizofreni.

  • Kloning – Människligt embryo klonat för första gången

Forskare har i år lyckats klona mänskliga embryon som nu kan användas som en källa för stamceller – celler som ännu inte utvecklats till något precist. För både medicinen, till exempel genom att ersätta skadade organ, men också för grundforskningen är detta en stor bedrift.

Ända sedan fåret Dolly klonades för 17 år sen har forskarna försökt klona människan. Möss grisar, hundar och andra djur visade sig enkelt att klona. För fem år sen klonades den första mänskliga cellen –2013 blev det år då forskarna lyckades klona ett mänskligt embryo. 

  • Solceller – Nytt kristallformat material revolutionerar solcellen.

De flesta av dagens solceller som ligger på hustak och står i trädgårdar är effektiva, men beroende av materialet kisel, som gör dem mycket dyra att producera.

I år har forskare lyckats utveckla ett nytt material – Perovskite – som består av kristaller och som enkelt kan smetas på en glasskiva – och vips har du en billig och nästan lika effektiv solcell. Framöver hoppas forskarna kunna kombinera kisel med kristallämnet Perovskite. 

Natures lista över forskare

1. Feng Zhang – DNA:s främsta dirigent

Utvecklare av gentekniken CRISPR. Biokemisten Feng Zhang vid Masschusetts institute of technology i USA, visade i början av året att det enkelt och billigt går att operera i arvsmassan på djur- och växtceller.

2. Tania Simoncelli – genernas beskyddare

Vetenskaplig rådgivare för amerikanska folkrättsföreningen (ACLU) lyckades år 2013 stoppa företag från att kunna patentera gener – det mänskliga genomet ska vara tillgängligt för alla att forska på, anser Tania Simoncelli.

3. Deborah Persaud – botar HIV

Virolog som lagt fram det starkaste beviset hittills att barn som föds med HIV kan botas, genom att använda en särskild blandning av mediciner.

4. Michael Mayor – på jakt efter jordlika planeter.

Exoplaneter – planeter som befinner sig utanför solsystemet – har varit heta villebråd för astronomernas kikare 2013. Michael Mayor vid universitetet i Geneve var den forskare som hittade den mest jordlika av dem alla – Kepler 78b.

5. Nadarev Saño – klimatets samvete

Fillipinsk diplomat som efter den förödande stormen Haiyan, under klimatmötet i Polen, lyckades få världen fokuserad på klimathotet  – i alla fall en liten stund.  

6. Viktor Grokhovsky – meteoritjägaren

Rysk forskare som lyckades upptäcka resterna från det största föremålet som träffat vår jord på över ett århundrade.

7. Hualan Chen – skölden från fågelinfluensan

Den nya fågelinfluensan H7N9 som bröt ut i Kina våren 2013 beskrevs av forskare som det farligaste viruset någonsin. Virolog Hualan Chen var en av de som snabbt kartlade smittans spridning. De kycklingmarknader där influensan kom ifrån stängdes omedelbart och en världskatastrof kunde undvikas.

8. Shoukhrat Mitalipov – kloningscehefen

Efter åratal av frustration lyckades biolog Shoukhrat Mitalipov utveckla stamceller från ett klonat mänskligt embryo.

9. Kathryn Clancy – öppnar ögon för trakasseri

Amerikansk antropolog som genom sin blogg visat visat upp oroväckande trender gällande sexuella trakasserier i forskningsmiljöer – och hon misstänker att hon bara börjat skrapa på ytan.

10. Henry Snaith – soldyrkaren

Forskaren bakom de nya revolutionerande solcellerna i kristallmaterial som kan göra solenergin mer tillgänglig framöver.

Science lista över vetenskapliga bedrifter

1. Bota cancer genom immunoterapi

Årets stora vändpunkt för cancerforskning enligt Science är att forskare lyckats få kroppens eget immunförsvar att börja attackera cancertumörer. Flera cancerpatienter har i år överlevt från stora tumörer tack vare att forskarna gått in och förändrat deras vita blodkroppar så att de börjar attackera cancerceller

2. Genetisk mikrokirurgi för massorna

Forkning kring den nya gentekniken CRISPR har exploderat 2013. Genom att tämja bakteriernas vapen mot virus, har forskare nu lyckats komma på en teknik som i detalj kan ändra om i våra gener och samtidigt är både enkel, snabb och billig.

3. Nytt fönster in i hjärnan

En ny kamerateknik, CLARITY, tar bort de feta molekyler i hjärnvävnaden som stör bilden i dagens traditionella skiktröntgen. Nervceller och andra strukturer i hjärnan har aldrig varit så tydliga.

4. Mänsklig kloning är här

Forskare har i år lyckats klona mänskliga embryon som nu kan användas som en källa för stamceller – celler som ännu inte utvecklats till något precist. För både medicinen, till exempel genom att ersätta skadade organ, men också för grundforskningen är detta en stor bedrift.

5. framtagandet av ”miniorgan”

Forskare har lyckats utveckla stamceller till små ”miniorgan” – bitar av en lever, små njurar, och till och med ytterst små hjärnor – detta kan ge stora insikter i sjukdomen mikrocefali, där den mänskliga hjärnan inte växer till sin fulla storlek

6. Kosmisk partikelaccelerator identifierad

Astronomer har bekräftat att den energirika kosmiska strålningen kommer från utbrända stjärnor, så kallade supernovor. Teoretiker har länge förutspått detta – och nu har astronomerna alltså lyckats följa strålningen – till rätt plats.

7. Nykomling tävlar på solenergibanan

De flesta av dagens solceller som ligger på hustak och står i trädgårdar är effektiva, men beroende av materialet kisel, som gör dem mycket dyra att producera. I år har forskare lyckats utveckla ett nytt material – Perovskite – som består av kristaller och som enkelt kan smetas på en glasskiva – och vips har du en billig och nästan lika effektiv solcell.

8. Sömn städar knoppen

Genom att studera möss har forskare upptäckt att sömn hjälper till att läka och återskapa hjärnvävnad. När mössen sov såg forskarna att särskilda kanaler öppnades där särskilda proteiner kunde fördas mellan nervcellerna. Proteiner som inte kommer fram för personer med Alzheimers.

9. Dina bakterier, din hälsa

Forskare har upptäckt att miljarder med bakterier lever i magen på oss människor som spelar avgörande roll i så vitt skilda sjukdomar som undernäring och cancer. Mer personligt inriktad medicin kan därför vara bra för att se till att rätt bakterier är på plats.

10. För vaccin är utseendet viktigt

Genom att kristallisera en antikropp som immunförsvaret använder mot RS-virus, lyckades forskare studera dess utseende och struktur i detalj och skapa ett fungerande vaccin. Nu hoppas forskare kunna göra likadant med HIV mediciner.

Hela listorna här

10 mest betydelsefulla forskarna 2013 enligt tidskriften Nature

Science listar de tio viktigaste genombrotten 2013

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.