För att komma fram till hur fattigdom påverkar intelligensen gjorde forskarna två separata undersökningar.
Först gjordes experiment på människor med olika inkomst i ett köpcentrum i USA. IQ-test genomfördes i samband med att försökspersonerna stimulerades till oro för sin egen ekonomi. Till exempel fick försökspersonerna föreställa sig hur de skulle reagera inför en dyr bilreparation, och fick därefter göra ett IQ-test kring logiskt tänkande och problemlösning.
De försökspersoner som definierades som fattiga fick tydligt sämre resultat på IQ-testet.
Bättre IQ efter skörden
Som andra undersökning gjordes fältexperiment i Indien med hundratals småbönder i ett femtiotal olika byar under en jordbrukssäsong.
Bönderna intervjuades och fick göra IQ-test före och efter skörden. Deras pengabekymmer var alltid mindre efter skörden, och då fick de också bättre resultat på IQ-testen.
Genom att göra flera undersökningar kring hur tidspress och allmän stress före skörden hade påverkan på intelligenstesten, så kunde forskarna utesluta att dessa faktorer var orsaken till den minskade mentala förmågan före skörden.
Fattiga har mindre vett
Tidigare forskning har visat att fattiga människor beter sig mer kontraproduktivt och tar sämre beslut, än mer välbärgade personer.
Till exempel pekar studier på att fattiga är sämre på att ta hand om sin ekonomi och är mindre uppmärksamma med sina barn, vilket är oroande eftersom som fattigdom på så vis skapar ytterligare fattigdom.
Kringliggande orsaker
En förklaring till det kontraproduktiva beteendet har varit att fattiga människor befinner sig i miljöer som exempelvis utnyttjas av företag som lånar ut snabba pengar till extra hög ränta, som på så vis gör de fattiga ännu fattigare.
En annan förklaring pekar istället på de fattigas personliga utsatthet vad gäller utbildning och uppfostran. Fattiga har svårare att få tillgång till god utbildning och uppfostrar sina barn på ett vis som går i arv till nästa generation.
Som en natts förlorad sömn
Forskarna bakom den nya studien menar istället att orsaken till det kontraproduktiva beteendet består av ett kausalt samband mellan intelligens och fattigdom, det vill säga att det faktum att en människa känner sig fattig, direkt får till följd en minskad intelligens (om man med intelligens menar det som mäts av ett IQ-test).
Intelligensen kan däremot återkomma om pengabekymren minskar. Enligt forskarna motsvarar oron för ekonomin samma minskade intelligens som en natts förlorad sömn.
Bo Melin, psykologiprofessor vid Karolinska Institutet, säger till Vetenskapsradion att det kan ligga mycket i studiens slutsatser. Han menar att fattigdom kan ses som en sorts stress, och att människor under stress ofta får tunnelseende och inte är beredda att ompröva lösningar som de valt.
Minskad byråkrati för fattiga
Forskarna bakom den nya studien föreslår att den bästa hjälpen för många fattiga vore att lösa de praktiska bekymmer som tynger hjärnan när fattiga oroar sig för sin ekonomi. Till exempel genom att myndigheter gör det enklare för fattiga att fylla i blanketter och underlätta annat pappersarbete när de söker hjälp. Slipper de bekymra sig för onödiga ting, kommer de sannolikt att fatta bättre beslut i framtiden.
Studien ”Poverty Impedes Cognitive Function” och tillhörande artikel kring fattigdomsbekämpning ”The Poor’s Poor Mental Power”publiceras i tidskriften Science.