Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Forskare: ”Tror inte människor förstår allvaret”

Mjölkkor på en bondgård i norra Frankrike.

Den västerländska dieten, där basen består av kött, socker och fett, utgör ett globalt hälso- och miljöhot, enligt en ny stor studie. Men en svensk forskare tror inte att resultaten kommer att påverka svenskarnas köttkonsumtion.

– Nej, här i Sverige har vi pratat om miljöpåverkan i köttkonsumtionens spår länge nu. Men trots det ser vi inte direkt att det händer något i de totala konsumtionssiffrorna. Det här tar tid att ändra och det krävs nog både piska och morot för att det ska hända något, säger Christel Cederberg, biträdande professor på institutionen för energi och miljö på Chalmers.

Enligt Christel Cederberg skulle svenskarnas köttkonsumtion åtminstone behöva backas tillbaka till 1990-års nivå.

– De senaste 25 åren har vi gått från 60 kilo till drygt 85 kilo per år och svensk. Det är en historisk hög ökning och en stor del av köttet är importerat. Och om marken på planeten ska räcka för att producera kött åt fler människor i framtiden måste vi antagligen ner till 40 kilo per person och år.

”Folk blir stötta i kanten”

Christel Cederberg menar att svenskarna i dag ägnar sig åt en överkonsumtion av protein. Inte bara genom köttätande, utan även genom att konsumerar mycket mejeriprodukter.

– Även om mjölkdrickande har gått ner så äter vi mer ost, fil och yoghurt. Där ligger vi bland de högsta i världen.

Hon menar också att frågan om matens påverkan på miljön förtjänar mycket större uppmärksamhet från politiker och makthavare, som långsiktigt måste jobba för att människor ska äta mer hållbart.

Något som är långt ifrån enkelt eftersom just mat och råd kring hur vi bör äta är ett rött skynke för många.

– Folk blir så stötta i kanten om någon talar om för dem vad de bör och inte bör äta. Så fort människor får det bättre och kommer upp i medelklassen vill de köra bil och konsumerar bättre mat, vilket betyder mer animalier. Det här gäller så gott som alla kulturer och är oroande.

Indien håller på tradition

Ett intressant undantag som Christel Cederberg lyfter fram är Indien som verkar hålla kvar vid sina vegetariska traditioner, trots ekonomisk tillväxt.

Där äter en person drygt 5 kilo kött per år att jämföra med Kina som ligger på nära 60 kilo per person och år.

– Med tanke på hur många indierna är, så är det tur för Amazonas skogar att de inte har börjat efterfråga kött – och därmed sojamjöl – på samma sätt som kineserna.

Och enligt Christel Cederberg pekar alla prognoser i dag på att köttproduktionen ökar i världen, vilket i sin tur kommer att driva på avskogningen, förlust av biologisk mångfald, klimatpåverkan och övergödning.

– Jag tror att det är många som inte förstår de här sambanden.

Mindre av det nyttiga

I den aktuella studien, som publicerats i vetenskapstidskriften Nature, har forskare vid University of Minnesota sammanfattat en rad studier och på så sätt kunna följa utvecklingen i de 100 folkrikaste länderna i världen mellan 1961 och 2009.

Man har då sett att mattrenderna ändras i takt med ökade inkomster och ökad urbanisering och att utvecklingen går mot att det kommer ätas allt mer socker, fett och kött framöver, samtidigt som vi äter mindre av det som är nyttigt, till exempel frukt och grönt.

Forskarna har också – förutom den västerländska referensdieten rik på kött, raffinerat socker och fett – tittat på tre andra dieters påverkan på hälsa och miljö: En medelhavsdiet, en pescetariansk diet (där fisk och skaldjur, men inte kött, är ok) samt en vegetarisk diet.

Gemensamt för de tre dieterna är en minskad köttkonsumtion och ett högre intag av frukt och grönt. Något som enligt studien skulle kunna leda till att minska fallen av typ II-diabetes med en fjärdedel och hjärtsjukdomar med en femtedel, samtidigt som matindustrins förväntade ökning av växthusgaser fram till år 2050 nästan skulle kunna hejdas helt.

Just studiens kopplingen till hälsan tror ändå Christel Cederberg kan få människor att tänka till.

– Många tror inte ens på det här med miljön, men om man kopplar det till hälsan så kanske folk tänker till. Att man inte pratar om hur planeten mår om 30 år utan hur du själv mår om 30 år.