70 frågor och svar om träning

Uppdaterad
Publicerad

Hur bör vi röra på oss på bästa sätt? Idrottsforskarna gav SVT.se-besökarna svar.

Efter träningstemat i SVT:s Vetenskapens värld gav idrottsforskarna Elin Ekblom Bak och Niklas Psilander svar på SVT.se-besökarnas frågor på en chatt. Över tusen frågor kom in, och alla hann inte få svar – men några. Och här är svaren:

Silforsjanne: Vad är bäst för att lägga till muskelmassa? Alt. 1: att träna få muskler per pass men månda pass per vecka. t.ex. bröst triceps ett pass. rygg biceps ett pass osv. Alt. 2: att träna många muskler per pass men färre pass per vecka.

Idrottsskador

Niklas Psilander: Hej, forskningen är inte entydig här. Det spelar egentligen inte så stor roll utan man ska välja det träningssätt som passar en själv bäst.

Gunnar: Hej jag simmar 500 meter om dagen fyller snart 73 år är det bra eller ?

Elin Ekblom Bak: Hej,

Det låter jättebra! Fysisk aktivitet och träning ger såväl goda hälsoeffekter som prestationseffekter (om man kommer upp lite i intensitet) under hela livet!

Katarina: Om man styrketränar ska man då vänta minst 48 timmar till man styrketränar samma muskler

Niklas Psilander: Hej, det beror på vilken typ av styrketräning du menar. Vid tung, excentrisk eller explosiv träning är det klokt att vänta minst 48 timmar.

Lars: Hur förbereder jag mig inför vasaloppet nu på söndag med tanke på kosten ?

Niklas Psilander: Det är bara att ösa på med kolhydrater, dvs mycket pasta, ris, bröd etc. Dessutom kan du komplettera med att dricka sportdryck till maten.

Matz Olsson: Är det någon skillnad om man äter eller inte innan träning, dvs bränner man mer fett om man inte äter före?

Niklas Psilander: Om man äter mycket kolhydrater innan träning så är det i större utsträckning dessa som kroppen kommer att förbränna under träningen. På längre sikt har det dock ingen betydelse för förbränningen av kroppsfett utan det är helt enkelt antal kalorier man förbränner som räknas.

Hasse: Vad anser ni om kettlebellsträning? I programmet verkade det som fördelaktigt att separera konditionsträning från styrketräning men jag uppfattar kettlebellsträning som en kombination. /Hasse

Niklas Psilander: Denna typ av träning är jättebra, men det är viktigt att vara försiktig i början då skaderisken är relativt hög. Såvida man inte tränar på elitnivå behöver man inte tänka på att separera konditions- och styrketräning utan kan absolut kombinera båda i samma pass.

Patrik: Tack för bra program. När det gäller korta intervaller (30s), hur många skall man springa för att få ut effekt? Jag ligger runt 40min på milen, men ligger fast där. Springer 3-4 pass per vecka, runt 45-60 min. Med vänlig hälsning, Patrik

Niklas Psilander: Vad kul att du gillade programmet! Mitt förslag är: 7 x 30 sek med 4 min vila mellan, men du måste vara väldigt försiktig då skaderisken är hög, med denna typ av träning. Ditt huvudsakliga fokus bör dock vara på längre intervaller, tex 4x4 min med 2 min vila. Jag anser att 2 sprintpass i veckan räcker och det kan du lägga in i anslutning till ett annat pass.

proteinshake: konditionstränar 2-3 ggr i veckan(1,5 timmes intesivt pass), styrketränar 3 ggr i veckan. får i mig mat 1-2 timmar efter träningen. Jag dricker proteinpulver efter styrketräningen, är detta då helt onödigt?

Niklas Psilander: Om maten dröjer längre än 1 h, kan det finnas en poäng med att ta proteinpulver efter träningen, särskilt om du inte ätit närmsta timmarna innan passet.

Peter: Om man nu är 70 år men inte behöver rullatorn till butikshyllan: Hur hårt vågar man träna i intervaller om man är van vid distansträning 2 – 3 mil i veckan?

Elin Ekblom Bak: Hej!

Börjar med att svara alla som reagerade på ålderspannet jag gav i mitt exempel i programmet: Jag har faktiskt föräldrar i just den åldern, och dom är absolut inte rullatoranvändare. Jag kände direkt efteråt att jag nog valde att ange en lite för låg ålder. Plus 10-15 år hade nog vart mer korrekt. Ber om ursäkt om någon tog det på fel sätt!

Vad gäller din fråga; min rekommendation är att när man sätter igång med lite mer intensiv träning än man är van vid (dvs från inaktiv till något högre intensitet, eller från medelintensivt till högintensivt), så ska man alltid lyssna till kroppens signaler. Prova någon gång att lägga på lite högre intensitet och känn att det känns bra. Har man någon form av sjukdomshistoria (gäller även unga personer, men mer vanligt som äldre), så är det bra att prata med sin läkare innan man sätter igång med mer hög intensiv träning/intervaller. Känner man både att det känns okej (dvs ingen smärta/obehag/hjärtrusning/ovanlig anfåddhet mm) samt att eventuell läkare inte sagt att något hindrar mer intensiv träning, så prova på så mycket så det känns bra! Men kom ihåg, lyssna på kroppen!

Annie: Hej! Jag vill gå ner 10-15 kg, har tidigare trott att lågintensiv träning som tex promenader i kombination med styrketräning är mest effektivt då, stämmer det eller kan alltså färre mer högintensiva pass vara bättre även för det? 

Niklas Psilander: Det som har betydelse är antalet kalorier man gör av med per pass. Det finns dock flera positiva aspekter med att köra högintensiva pass: du får t ex bra kondition på köpet samt att du bränner något fler kalorier i vila (efterförbränning). Så ja, jag rekommenderar mer intensiva och lite kortare pass.

Kent Carlenäs: Inte kan det väl vara fel att äta till exempel en banan efter ett hårt spinningpass på säg 1 timme. Har ”alltid” hört att det är viktigt att äta kolhydrater efter ett sådant pass för att inte musklerna ska brytas ned.

Niklas Psilander: Det beror på vad dit mål är. Om ditt mål är att behålla din vikt eller gå ner i vikt så bör du hoppa över bananen. Bananen har heller ingen större påverkan på dina muskler.

Henrik: Tonkonogi påstod att kombiträning av kondition och styrka inte var effektivt för styrkan då konditionsmomentet delvis tömde musklerna på glykogen, varpå man inte lyfta på tillräckligt hög nivå av sin kapacitet. Vad händer då om man lägger konditionsträningen efter styrketräning i passet? Då tar det ju inte ut styrkan. Påverkar det styrkeffekten negativt ändå? 

Niklas Psilander: De flesta studier visar på att detta har väldigt liten inverkan på resultatet. Möjligtvis kan konditionsträningen hämma kraftutvecklingen (power) i mindre utsträckning.

Emma: Hej, jag cyklar 15 min till jobbet och 15 min hem. Blir andfådd och svettig varje gång. Kan det räknas som ”träning” trots att jag inte kommer upp i 30 min i sträck? 

Elin Ekblom Bak: Hej!

Ja, på din beskrivning av att du blir ”anfådd och svettig” så är du på en medel- till hög intensitets nivå. Detta är det man kallar motion eller träning. Idag rekommenderas ca 30 minuter av denna typ av motion/träning per dag, så det låter jättebra! MEN! Det du inte får glömma (och gäller absoluta majoriteten av svenskarna idag) är att fortsätta vara vardagligt aktiva därutöver. Det vill säga, ny forskning visar att de 30 minuterna av motion/träning är jättebra och viktiga för en god hälsa, men sittande under längre perioder av övrig vaken tid under din dag är inte bra för hälsan! Tyvärr sitter vi väldigt mycket idag (pga av att arbetet kräver det, vi måste ha bilen överallt, tv, läsplattor mm). Du kan motverka detta stillasittande, bara genom att ställa dig upp och små röra dig i din vardag! Så budskapet är kort; 30 min motion/träning på lite medelintensiv nivå varje dag + vardaglig aktivitet övrig tid är det mest fördelaktiga.

Anna-Karin: Det pratas mycket om vad som är bäst, högintensiva korta intervaller eller långa typ 1000 eller 2000 m i medelhög hastighet. Vad är bäst om man vill ge träningen mot Marathon en kick?

Niklas Psilander: De långa intervallerna är absolut att föredra och vila mellan intervallerna ska vara hälften så lång som din aktiva fas.

Larsgård: Jag och många med mig upplever en stor skillnad vad gäller återhämtning då vi tar kosttillskott direkt efter träning. Även fettförbränningen tycks fungera bättre. Vilken forskning baserar ni ert påstående på att man inte behöver ett kosttillskott efter träning? Ja har tagit del av mycket forskning inom området. 

Niklas Psilander: Man får absolut bättre återhämtning efter ett pass om man tar kosttillskott, om man tränar på elitnivå eller är väldigt seriös motionär. De flesta motionärer får dock i sig tillräckligt genom sin kost pga en positiv energibalans.

Ulla Söder: Tjänar man något på att stå och jobba (=höja skrivbordet) på kontoret?

Elin Ekblom Bak: Hej!

Detta är egentligen precis där som forskningen kliar sig lite i huvudet just nu. Är stående bättre än stillasittande? Jag säger dock Ja! Av olika anledningar;

1. Så vet vi att våra muskler och vår rörelseapparat mår bättre av att variera mellan stående och sittande.

2. När du ställer dig upp så ökar din energiförbrukning något (dvs kostar fler kilokalorier att stå upp än att sitta). OM du står helt stilla, så ökar den inte jättemycket. Men alla som använt stående skrivbord vet att det inte går att stå helt stilla. Så därav är det bättre vad gäller att förbruka kalorier. Kan du därutöver ta en lite lugnare promenad till en kollega eller till skrivare eller till att hämta ett glas vatten/kaffe någon gång varje timme så är det än bättre.

3. När du ställer dig upp aktiveras dina muskler runt rumpan/låren/benen, vilka är helt passiva när du sitter. Detta är viktigt för hälsan.

proteinshake: Om ni anser att proteinkomplementet, som väldigt många gymbesökare dricker direkt efter träning inte ger någon effekt, varför är det så pass populärt?

Niklas Psilander: Som så mycket annat är detta något som marknadsförts hårt av företagen som säljer det. Sen finns det så klart personer som har behov av det, tex personer som tränar väldigt mycket och som samtidigt slarvar med kosten.

Maria: Det sägs att man ska bryta stillasittandet var 30:e minut. Jag har ett stillasittande jobb framför datorn, hur stor skillnad gör det att jag nu har börjat stå upp och jobba större delen av dagen, jag står ju fortfarande still?

Elin Ekblom Bak: Hej!

Svarade just på en liknande fråga från Ulla Söder, så kika på mitt svar där!

Undrande: Tack för ett mycket intressant program med många insiktsfulla inlägg. Har dock en fråga gällande stretching. Om jag uppfattade det rätt så hade ni kommit fram till att detta inte hade någon skadeförebyggande effekt samt en negativ effekt på explosiv maxprestation, gör ni då någon form av distinktion av vad som är streching och vad som är uppvärmning?

Niklas Psilander: Dynamiskt uppvärmning rekommenderas, det ger förbättrad prestation då du värmer upp kroppen och förbereder den för aktivitet. Det är den statiska strechingen man bör undvika innan träning.

louise: Jag undrar lite om maten! Om man tränar dagligen ca en timme per dag! Bör man då inte fylla på med något direkt efter träning? Har nämligen alltid hört det!

Niklas Psilander: Om du äter regelbundet och inom ca en timme efter din träning så är det fullt tillräckligt.

Helena: Vilken träningsform och mat är den bästa för uppnå mest fettförbräning? Då jag har som mål att gå ner i fettmassa och ej bygga muskler.

Niklas Psilander: Det spelar egentligen inte så stor roll. Det viktiga är att du gör av med fler kalorier än du stoppar i dig. Min erfarenhet säger att kött i kombination med grönsaker är effektivt. Hitta en träningsform som du tycker är rolig och kan göra regelbundet, dvs minst 3 ggr i veckan.

Mikael O: I början av programmet sades det att springa 5 km först och sedan styrketräna inte var det optimala för att få bäst effekt av styrketräningen. Vad är då den mest optimala träningstiden vid styrketräning innan effekten blir för dålig och det är bättre att fortsätta vid annat tillfälle? 

Niklas Psilander: I de flesta fall kan man stryketräna efter ett konditionspass utan att det får en större negativ effekt, särskilt om man tränar olika muskelgrupper, tex överkropp.

GN: Finns det något hinder för äldre att träna intensiv konditionsträning, typ spinning nära sin maxpuls

Niklas Psilander: Nej, så länge man inte har något hjärtfel.

Stefan: Jag försöker att gå i rask takt 1 timma varannan dag ca 6 km, om jag skulle jogga i en halvtimma istället, är det att hellre föredra, med tanke på kalorier och motion?

Elin Ekblom Bak: Hej!

Jag tycker du ska fortsätta med det du håller på med, om det är något du trivs med! För visst kan man å ena sidan och finräkna vad som rent teoretiskt skulle vara bäst, men en vis person sa en gång att ”den bästa fysiska aktiviteten/motionen är den som blir av!” Det betyder att har du hittat något som passar dig och din livssituation, och som är något du gör regelbundet, så är det suveränt!

Ska man ändå kommentera kring de två alternativen du ger (1 timme rask promenad vs jogg i 30 min), så tror jag att;

En rask promenad brukar innebär att man blir lite anfådd och svettig. Det innebär att du redan är uppe på en medelhög intensitetsnivå, vilket är riktlinjen för motion. Vid denna intensitetsnivå har du goda hälsoeffekter, en god energiförbrukning samt kan faktiskt få effekt på konditionen! Som jag nämnde i programmet, tänk relativt!

Micke A: Ang mat efter träning, det bör väll ändå vara något max tidsintervall efter träning som inte bör överskridas för att kroppen ska ta åt sig kolhydrater/proteiner osv som bäst? 

Niklas Psilander: Du bör äta inom 1 h efter avslutat pass, om det gick en längre tid innan passet utan mat.

Henrik: Jag missade att se programmet ikväll, när kan vi se den på svt.se/play? 

SVT Vetenskap: Hej! Programmet brukar komma upp cirka 1-2 timmar efter sändning på SVT Play. Någon gång under kvällen nu lär det dyka upp. Det tar lite tid när programmet ska omkodas för webbpubliceringen bara, men sedan läggs det upp direkt. Vänligen /Linus Brohult, redaktör Vetenskapens värld

jonas: det nämdes även att alkohol kraftigt försämrar vår förmåga att bygga muskler. Är det lika ”illa” att ta en öl till maten som att vara ute på krogen en hel kväll?

Niklas Psilander: Det finns ingen klar forskning om detta, men troligtvis är det inte lika illa.

Morgan Koskelainen: 30-sekunders högintensiva intervaller mer effektivt för att höja sin kondition! Hur många intervaller ska ett bra pass innehålla och hur lång vila mellan intervallerna?

Niklas Psilander: 5-7 intervaller x 30 sek med 4 min vila mellan.

Henrik: Jag missade att se programmet ikväll, när kan vi se den på svt.se/play? 

SVT Vetenskap: Hej! Svarade på detta tidigare här, men det kommer normalt upp på SVT Play cirka 1-2 timmar efter sändning, eller i varje fall någon gång nu under kvällen. Ska kodas om för webbpublicering bara först. vänligen /Linus Brohult, redaktör SVT Vetenskapens värld

Mikael: Hej! Jag har tränat sedan länge på landsvägscykel och avverkat bl.a. ett antal Vätternrundor. Jag har märkt att de försäsonger jag varit dålig på att komma ihåg att stretcha (framförallt lårmuskler) efter träning så har jag senare längre fram definitivt fått problem med kramp under olika krävande cykellopp eller vid hårda o långa träningspass. Detta är absolut ingen inbillning utan det är jag helt säker på eftersom det varit likadant och uppenbart de år jag varit dålig på detta. Det som framkom i programmet kring stretchning blir då förbryllande. Min fråga är: finns det inget belägg för det man hört om att man kan få kortare muskelfäste om man låter bli stretchning efter hårda träningspass? Det finns så mycket sanningar kring kost o träning, vetenskapen ändrar sig ju också från tid till annan, nu senast är ju t.ex. helt plötsligt inte d-vitamintillskott längre så nödvändigt för äldre personer så vem kan man egentligen lita på? 

Niklas Psilander: Man kan absolut få en längre muskel, det är därför streching ger ökad rörlighet. Däremot finns det ingen forskning som visar att skaderisken minskar av streching. Men du har rätt i att nya rön framkommer vilket också ger nya råd. I ditt fall råder jag dig att lita till din erfarenhet.

Pierre: Att Linus se till att denna chat sparas och görs publik via FB. Jag vill gärna sprida resultatet bla till en grupp idrottslärare.

SVT Vetenskap: Visst! Vi sparar och lägger upp chatten i efterhand på svt.se/vetenskap och på vår Facebook-sida (facebook.com/vetenskapensvarld). vänligen /Linus Brohult, redaktör SVT Vetenskapens värld

Helena: Undrar om det har betydelse för träningsresultatet om jag kommer direkt ifrån frukostbordet till gymmet, (där jag tränar ett intensivt pulspass på 30 minuter). Har alltid pulsmätare på mej då jag tränar, och de gånger jag tränar eftermiddagar ger den högre utslag trots att jag tycker jag tar i lika mycket. 

Niklas Psilander: Det kan ju vara så att du har svårare att pressa dig när du har mycket mat i magen. Ett alternativ kan vara att kanske bara ta en banan på morgonen de dagar du ska träna och sen äta din riktiga frukost efter träningspasset.

Trollbjörn: Vid intervallträning i orienteringsklubben (motionärer, ungdom och mer allvarligt satsande) brukar alltid sägas att varje intervall från första till sista skall gå ungefär lika fort och det gäller att anpassa farten därefter. Varför det?/Är det riktigt? Vore det inte bättre att varje intervall gick ”på max” även om det förstås leder till att det tar längre tid för de senare intervallerna?

Niklas Psilander: Det stämmer, man ska inte gå på max. Anledningen till det är att det ansamlas trötthetsämen i musklerna och då måste man vila för länge innan man orkar dra igång nästa intervall. Det leder till att pulsen hinner gå ner för mycket.

Pierre: Arbetar som idrottslärare på gymnasiet och brottas ständigt med att eleverna får tveksam information från gym/kosttillskottstillverkare/oseriös media vad gäller proteintillskott. Bland annat rullar det en myt om att man pissar ut eventuellt proteinöverskott vilket jag hävdar omvandlas till fett förutsatt att det totala energiintaget överstiger förbrukningen. Jag har också alltid hävdat att 2g/kg kroppsvikt räcker för att få maximal muskeluppbyggnadseffekt ur ett ”proteinperspektiv” och äter man en varierad kost så får man i sig det man behöver. Har jag vetenskapen bakom mig ”fortfarande”? 

Niklas Psilander: Ja, det har du :)

Josefine: Jag tränar 5 dagar i veckan, bodypump två dagar i veckan, indoor två dagar och RPM en dag, behöver jag alltså inte äta något efter min träning om jag äter mellanmål minst en timme innan och äter middag/lunch minst en timme efter? 

Niklas Psilander: Nej, då får du i det du behöver via kosten förutsatt att du äter en balanserad kost.

Jonas: Hej! Är en hyfsat normalbyggd kille på 30 år som har lite ”ölkagge”. Vilken träningsmetod är bäst för att bränna bort bukfettet? 

Elin Ekblom Bak: Hej,

Det finns ju inget som heter punktförbränning (trots att många försöker göra situps för att få bort fett som lagt sig runt magen), utan det handlar alltid om helkroppträning; ju mer du rör dig och ju längre, ju mer energi gör du av med. I ditt fall så gäller det att både tänka på träningen, men också de över vad du äter. Framförallt om man är normalviktig (som du antyder), men ändå inte är nöjd, så är det där sista svårast att få bort. Jag skulle säga att det finns tre viktiga saker att tänka på;

1. Undvik att bli sittande timme ut och timme in, bibehåll din vardagliga aktivitet! Gå dit du ska istället för att ta bilen, stå och gå på jobbet om möjlighet finns. Vardaglig aktivitet har viktig betydelse för energiförbrukning och din vikt.

2. Träna allsidigt och ffa gör det du gillar så att det inte blir ett nyårslöfte som bryts efter 1 månad! Variera konditionsträning med styrketräning. Mer muskler ökar din basala energiomsättning.

3. Se över eventuellt småätande och onödigt ätande. Ett par öl, en pizza, en godispåse, ett par kakor, en påfyllning på buffén fastän man är mätt, innehåller många kalorier och kan motverka den träning du gjort för att bli av med ditt oönskade bukfett.

Ellen: Hej igen, undrar om min fråga fastnade? Jag undrar om er uppfattning om moderna träningskoncept där man jobbar med kraftigt mjölksyrapåslag redan under uppvärmningen. Flera av dessa koncept sägs dessutom vara muskeluppbyggande. Min uppfattning är att för att få största uppbyggnad bör man träna 6-8 rep med 80 % av RM. På konditionsträning har jag fått lära mig att man ska undvika mjölksyra, åtminstone tidigt under passet. Det verkar finnas en allmän uppfattning om att träning blir bättre om det ”svider” och du får en djurisk träningsverk dagen efter, och jag köper inte detta. Vad anser ni? Ska vanliga motionärer träna mjölksyraträning eller aerob träning? Den gamla hederliga gympan kallas för kärringgympa och de nya trenderna säger att det är mjölksyrauthållighet som får oss att bli bättre.. finns de någon nu forskning som stödjer det?

Niklas Psilander: Det beror på vad du är ute efter. Är det konditionen som är det huvudsakliga syftet så finns det ingen anledning att köra mjölksyraträning utan då rekommenderas den aeroba träningen.

Löparn: Skulle ni säga att 2min x4 intervaller hög intensitet är bättre, lika med eller sämre än att springa ett medelhårt 5km pass. 

Niklas Psilander: Om du syftar på konditionen så skulle jag rekommendera 8 intervaller istället för 4 och då är det helt klart bättre än 5 km medelhårt.

SVT Vetenskap: Ett påpekande: Det är mycket stort tryck här på chatten, många som ställer frågor. Jättekul! Men tänk gärna på det om ni inte fått svar, Niklas och Elin svarar så flitigt de kan! Alla frågor kommer de dock inte hinna svara på. 

Erik: Hej! Jag undrar hur bra ridning är som träningsform, kan man jämföra det med något specifikt och hur bidrar det till en bättre hälsa? Vilka muskler är det man tränar exakt i den kroppen? Rider själv, så skulle vara kul att veta lite mer! 

Elin Ekblom Bak: Hej,

Ridning är (vad jag vet utan att själv aldrig nästan suttit på en hästrygg) en fysiskt krävande sport även för ryttaren! Du vet nog själv hur trött du brukar känna dig efter ett pass och vilka muskler som är tröttast. Men framförallt bålstabiliteten måste ju vara god hos en ryttare, men också benmuskler är viktiga. 

Karin: Jag springer mycket och har gjort det i många år. Maraton, halvmaror och millopp. Men jag är så långsam! Alla rekommenderar intervaller men då skadar jag mig lätt. Springer 3-4 mil i veckan olika långt varje gång och försöker få in olika farter. Så min fråga är: hur stor roll spelar generna? Förstår att inte alla kan vinna OS men varför springet en del milen på 50 minuter efter bara en månads träning och för mig verkar det vara en ouppnåelig dröm trots flera,års träning? Frisk kvinna 48'år (sprungit regelbundet i mer än 25 år)

Niklas Psilander: Generna spelar väldigt stor roll då vissa svarar dåligt på konditionsträning. Men även om man svarar dåligt på träningen så är ju hälsoeffekterna stora. För att komma upp i hastighet skulle jag rekommendera dig att prova 3 x 7 min intervaller med 3 min vila mellan. Lycka till!

Jakob: Jag undrar hur mycket alkohol man måste dricka en dag för att det ska ge tydliga negativa fysiska effekter på kroppen (i form av sämre muskeluppbyggnad osv)? Räcker det med tex 1-2 öl eller en halv flaska vin? Och blir de negativa effekterna avsevärt större om man dricker mycket mer än så (tex 8-10 öl)?

Elin Ekblom Bak: Hej!

Jag rekommenderar dig att antingen läsa rapporten som du kan hitta om du söker efter den på www.gih.se. Eller så kontaktar du Mikael Mattsson eller Örjan Ekblom som var de ansvariga forskarna på GIH för undersökningen. Du kan söka efter kontaktuppgifterna på www.gih.se.

HelenaB: Tycker det finns en del motstridiga uppgifter i programmet. Det bästa är att träna korta hård intervaller? Det bästa är att minska stillasittandet? Vilket gäller? ..eller snarare vilka olika effekter uppnås? Psilander säger (ungefär): Brist på kolhydrater är nys om vi inte pratar extremt långa pass. Tonkonogi säger (ungefär): om du sprungit en halvtimme har du gjort slut på så mycket kolhydrater att du presterar sämre. Vad gäller? Kul om ni kunde reda ut något av detta!

Niklas Psilander: Kolhydraterna minskar hela tiden under ett pass och en minskning kan ha effekt på styrkan. Låga kolhydratdepåer får man alltid under långa pass, men det är också det man är ute efter under träning då man tror att detta stimulerar muskelns uthållighet.

Sara: Hej Vetenskapens värld! Först och främst, tack för ett väldigt intressant och lärorikt program. Jag är simtränare för ungdomar i åldrarna 12-15 år (vissa har alltså kommit in i puberteten medan andra inte har). Simmarna tränar varje vecka 5 simpass på minst 1,5 timme var, 1 styrkepass á 1h, 1 pass löpning á 1h samt kroppsstyrka 3*30 minuter. Totalt tränar de därmed ca 12 timmar i veckan. Flera utav de tar kosttillskott i form av pulver efter träning. Både för att få i sig extra proteiner och kolhydrater. Jag ber nu om eran åsikt kring detta, är det lämpligt för ungdomar som är i puberteten eller inte ens har kommit in i den att äta kosttillskott? Eller räcker det med maten de får i sig under dagen? Tacksam för svar!

Niklas Psilander: De kan absolut ta kosttillskott såvida de håller sig till svenska protein- och kolhydratsprodukter.

Per: Jag förstod inte riktigt. Jag är pensionär. Joggar ca 35 min/5 km varannan dag. Skulle det inte vara ngn nytta utan det är bara intervallträning 3x30 sek som förbättrar min kondis? Tacksam för svar!

Niklas Psilander: Det låter som jättebra träning och framförallt ur ett hälsoperspektiv. Jag rekommenderar inte att du ska köra sprintintervaller då skaderisken är mycket stor om man gör detta i löpning. Ett förslag om du ändå vill förbättra din kondition ytterligare är 7 minutersintervaller och då 7 minx3 och sen 3 minuters vila mellan. Lycka till!

Lars: Mkt bra program,min fråga är om det skiljer sig i behovet av kolhydrater kontra protein beroende på ålder plus en tidigare frågan angående tidsskillnaders påverkan vid resor (träningspåverkan)

Niklas Psilander: Protein kan vara av större vikt ju äldre du blir beroende på hur kosten ser ut. Viktigast är att få i sig bra protein via kosten, tex genom fisk, kyckling, ägg etc. Hur tidsskillnader påverkar träningen ligger utanför mitt kunskapsområde, tyvärr.

Gabriel: Är det bara för att motverka träningsvärk mm. som stretching inte fungerar? Om jag strechar med målet att bli rörligare, exempelvis för att kunna gå ner i spagat eller split, fungerar stretching i det fallet?

Niklas Psilander: Ja, det fungerar utmärkt!

Jessica: Mest effektiva träningen för att vara stark och frisk trots heltidsjobb och pendling?

Elin Ekblom Bak: Hej!

Har skrivit det förut och skriver det igen, den träning som blir av! Brist på tid är den överlägset vanligaste orsaken hos svenskar som inte motionerar/tränar regelbundet.

Men om jag ska vara lite mer specifik, så finns två viktiga delar;

1. Undvik att bli sittande längre stunder under dagen! Stillasittandet är en hälsorisk. Ersätt stillasittandet med lågintensiv vardaglig aktivitet! Sitter du till trots långa stunder under dagen, bryt av stillasittandet med en bensträckare. Har du ett skrivbordbundet arbete; variera sittande och stående jobb, ta för vana att varje halvtimme ta en kortare promenad till kollegan, hämta en kaffe/vatten, eller varför inte ha skrivaren i ett annat rum så du ”måste” gå och hämta utskrifterna? Bygg tillbaka/Hitta vägar tillbaka att vara aktiv i vardagen, något vi i stor utsträckning ”byggt bort” i dagens samhälle!

2. Den motion/träning som blir av och som passar dig är som sagt bäst. Men variera med både kondition och styrketräning under veckan. Konditionsträningens riktmärke kan vara minst så du blir lite svettig och anfådd.

anna: Jag gillar att känna mig utpumpad när jag tränar och om jag har förstått det rätt så hämmar det inte min muskeltillväxt om jag lägger in lite högintensiv kondition i slutet av ett styrkepass?!

Niklas Psilander: Troligtvis inte.

Johnny: Hej tränar styrketräning hårt sedan 2 år tillbaka Men tycker inte man ser resultat är 55 och vet man inte bygger som en 20 åring men något tycker jag det skulle synas tränar 4-5 dagar i veckan och cirka 30 min mycket vikter på hantlar och stång Tack

Niklas Psilander: Ju äldre man blir desto svårare är det att bygga muskelmassa. Viktigt är dock att variera sin träning och försöka 'chocka' musklerna.

Adam Segerslätt: Hejsan! Gillade verkligen ert program. Jag är 16år och elitsatsar inom orienteringen. tränar ca 8 timmar i veckan. Men ska jag köra långa intervaller eller korta? i så fall hur länge? 

Niklas Psilander: Jag rekommenderar en kombination: tex 3x7 min med 3 minuters vila och 8x2 min med 1 minuts vila mellan.

Jennie: Påverkas ämnesomsättningen av träning?

Niklas Psilander: Ja, direkt efter träningen har man något ökad ämnesomsättning.

Stand Pojken: Hej kolla nyss på repotaget på svt2. Tycker det var mycket intressant. Har lite frågor, När man vill bygga sin kropp större, vad anser du/forskningen, vad för typ av styrketräning man bör göra? Om vi tar ett exempel på bänkpress, om jag tar 60kg x 15rep x 3-4 set. eller bör jag ta 70 kg göra 7 rep sedan droppa vikten direkt till 60 kg köra 6 rep till sen till 40 kg och köra 10 rep till (så kallade droppsätt och gör varje vikt tills jag ej orkar den mera) Är full rörelse viktig? för att bli större, för om man kollar på riktigt stora killar så har dem ej så stora rörelser men är stora som hus. Finns ju massor av olika typer, men det tyckte jag ni missa lite i reportaget. Hur man bygger en större kropp med fina muskler är alltså min fråga!?

Niklas Psilander: Det är viktigt att ha stor variation i sina övningar för annars vänjer du kroppen och kommer stagnera i muskeltillväxt. T ex variera tungt med lätt, snabbt med långsamt osv.

Morgan: Det sas i programmet att man inte behöver äta något direkt efter träning (förutsatt att man har en bra kost). Men om mitt mål är att bygga muskler och få en muskulös kropp, då jag tränar från 5 pass till 6 pass i veckan på gymmet, är det till sämmre eller det bättre att använda sig av protein shakes/drycker? 

Niklas Psilander: Äter du inom 1 h efter ditt pass så behöver du inte kosttillskott.

Simon: Jag skulle starkt avråda alla från att styrketräna med träningsvärk. Detta eftersom att jag har genom egna erfarenheter märkt att det är lättare att dra på sig muskelbristningar, så jag förstår inte riktigt när programmet går ut och tydligt förklarar att det inte är farligt att träna med träningsvärk. Lugn träning som inte belastar musklerna speciellt mycket är ju givetvis bara bra 

Niklas Psilander: Jag brukar heller inte rekommendera hård träning med träningsvärk, och som alltid är det viktigt att lyssna på sin kropp.

GA: Tränar på gym nu tre gånger i veckan. När jag startar med uppvärmning på cykel visar mätaren att pulsen ligger på 130. Hur vet jag om min puls är ovanligt hög. Kan det vara farligt och hur gör jag för att sänka den. Jag är 70 år och känner mig frisk. Äter inga mediciner. 

Niklas Psilander: Det är nästan omöljligt att svara på, men är du orolig så rekommenderar jag dig att uppsöka läkare för en hälsokontroll.

Stefan: Ett högintensivt träningspass (typ intervall) kräver längre återhämtningstid än ett lågintensiva. Hur lång tid behöver man ha mellan dessa pass, eller hur många högintensiva pass kan man köra i veckan?

Niklas Psilander: Man bör inte köra högintensiva pass två dagar på raken, så 2-3 högintensiva per vecka beroende på hur väldtränad man är.

Intervaller: Ni rekommenderar olika typer av intervaller, 30 sekunders, 2minuters, 7 minuters osv. Vad ska intensiteten vara under dessa? Allt man kan ge under varje intervall, en puls i förhållande till maxpuls, konstant hasighet/ansträngning på en nivå som gör att sista intervallet är riktigt dödstungt? 

Niklas Psilander: Pulsen bör ligga mellan 90 och 100% av din maxpuls under intervallerna och du ska kunna hålla samma hastighet under alla intervaller.

Hasse i Väsby: Hej! Blev inspirerad av ert program, men har en fråga. Är 52 år, 183 cm och väger 135 kg. Kondition på botten, men inser att jag måste ta tag i min fysik. Tänker mig gåvand på Friskis kanske 30 min ca 2 ggr i veckan. Eller rekomenderar ni annat?

Elin Ekblom Bak: Hej!

Kul att programmet inspirerade dig! Jag fortsätter att rekommendera all fysisk aktivitet som blir av! Allt för många ser fysisk aktivitet/motion som ett måste och en ”tyngd”, ofta kanske för att man tror att det måste ske i en viss form, med rätt utrustning eller på ett visst ställe (t.ex. gymmet). Men det måste inte vara så komplicerat! Människan är skapt för att röra på dig, och när vi rör oss så funkar kroppen som bäst.

Viktigast är att du tänker relativ prestation och inte absolut prestation! Vill du påverka konditionen så måste du upp lite i puls. Ett bra riktmärke är att när du börjar bli anfådd och svettig så ligger du på en ansträningsnivå där du har påverkan på konditionen. OM du tycker att Friskis gåband är det som motiverar dig så ska du köra på det. Men det går lika bra att gå ut och gå längs den lokala slingan. Ofta är naturkänslan och friska luften ett plus! :-)

Vill du däremot ha hälsovinster eller öka din energiförbrukning, så är lågintensiv vardaglig aktivitet ett mycket bra alternativ. Dessa effekter fås redan när du reser dig upp och smårör dig. En sak som är mycket viktig att komma ihåg är att du får goda hälsoeffekter av att röra dig (lågintensivt i vardagen upp till högre motionsintensiteter) OAVSETT vad du väger och OAVSETT om du går ner i vikt. Hälsa är oftast inte lika med vikt.

Anders Lkpg: Nyfiken att få veta mer om om träning och alkoholintag. I programmet nämner ni inget om mängden alkohol. Ett glas vin, tre glas vin eller en helkväll ute. Rätt stor skillnad mellan dem. Berätta gärna mer :-)

Elin Ekblom Bak: Hej!

Svarade tidigare på likanande fråga, då jag hänvisade till forskarna som skrev rapporten som presenterades i programmet. Kika på mitt svar där!

SVT Vetenskap: Vi försöker runda av chatten nu, Niklas och Elin skriver klart svar på sista frågorna de hinner med.

Tove: Programmet nämde att det inte hjälper att äta extra eller dricka energidrycker efter träning. Men hur är det egentligen med den ständiga jakten på protein? Extra protein verkar ju efterfrågas i princip all kost – men hur relevant är det egentligen med detta stora intag protein? Bygger jag verkligen mer muskler om jag dricker lite chokladpulver innan och efter ett pass? Nu har ju nåt så tråkigt som kvarg blivit det hippaste mellanmålet man kan äta – just då det är så bra protein per kalori. Det är lite konstigt.

Niklas Psilander: Om man får i sig ca 1,5 g protein / kg kroppsvikt så är det tillräckligt för de allra flesta om man äter regelbundet. Då behöver man inget extra tillskott.

Therese: Är det rätt tolkat av programmet att stretching inte alls hjälper mot att förebygga skador? 

Niklas Psilander: Ja, det finns inga belägg för detta i de studier som har utförts.

Johan: Vilken träning är bäst om man vill uppnå GOD HÄLSA (ett gott allmäntillstånd), alltså inte i första hand öka sin kondition?

Elin Ekblom Bak: Hej!

Se några av mina tidigare svar där jag rekommenderar:

1. Undvik stillasittande och var vardagligt aktiv (om än att det är lågintensivt och det inte känns som det räcker. Den är jätteviktig!)

2. Hitta motionen/träningen (lite intensiv fysisk aktivitet, riktlinje så att du blir lite anfådd och svettig) som passar dig och som därför blir av varje vecka, året om!

J: Blir ofta helt slutkörd efter träning, även om den inte var speciellt hård. Känner mig nästan sjuk. Så var det inte förr . Vad kan det bero på?

Niklas Psilander: Jag kan tyvärr inte svara på det då jag vet för lite om din bakgrund, etc.

Lisa: Är det en myt att man efter ett 75 min power walk, kan äta i stort sett vad som helst utan att kroppen tar upp kalorierna?

Niklas Psilander: Kroppen tar alltid upp kalorierna så det spelar absolut roll vad man äter.

gymnast: Tränar ganska sent ibland och brukar då äta middag innan träningen. Efteråt brukar jag ta en banan duscha o sen lägga mig. Hur ser ni på det?

Niklas Psilander: Jag tycker det låter bra.

Björn: De norska idrottsforskarna Jan Hoff och Jan Helgerud är ju starka förespråkare för 4x4 minuters intervaller för att höja prestationen. Har forskarsamhället förkastat deras hypotes, eller har deras påståenden tvärtom stärkts sedan deras teorier lanserades för ett par år sedan.

Niklas Psilander: Jag anser att 4x4 är en utmärkt intervallform som jag ofta rekommenderar.

Elin Ekblom Bak: Hej!

Väldigt många bra och intressanta frågor som kommer in kring fysisk aktivitet, träning och hälsa! Jag kommer inte hinna svara på alla här! Är ni dock intresserade och vill höra mer kring ställa frågor direkt till mig personligen, så har jag en öppen föreläsning (gratis inträde) i aulan på Gymnastik- och idrottshögskolan nu på lördag den 1 mars klockan 11-12.30. Titeln är ”Långvarigt stillasittande – en hälsofara i tiden”. Påwww.gih.se kan ni läsa mer. Öppna föreläsningar är något som GIH arrangerar regelbundet, vilket gör att olika teman tas upp. Så är ni inte intresserade av just detta ämne, så kan ni kika vidare under våren efter andra!

Marre: Hej! Jag är en 55-årig tant som går två medel-pass i veckan. Vill hålla igång konditionen och hålla vikten. Räcker två gånger per vecka?

Elin Ekblom Bak: Hej!

Din motion låter bra, men glöm inte vardagliga aktiviteten!

Hanna: Hej! Jag är intresserad av att arbeta inom detta område. Jag är lite nyfiken på vad ni har för utbildning och hur man bör göra för att lyckas inom detta område. Bra program! Tack på förhand! 

Elin Ekblom Bak: Kika på www.gih.se!

Helena Nyman: Hej! Jag har själv studerat idrott (är utbildad idrottslärare) och har därigenom läst en hel del studier liknande de som genomfördes i dagens program om stillasittande och fysisk aktivitet. Jag har länge velat själv delta i en liknande studie för att få reda på mer om mina egna vanor, kroppssammansättning och fysisk status. Har ni några tips på hur man kan komma i kontakt med forskare som söker försökskaniner? 

Elin Ekblom Bak:

Hej,

På www.gih.se annonserar vi regelbundet efter försökspersoner när vi är behov av sådana. Använd sökmotorn så kommer du rätt!

Nybliven pensionär: Av frågorna ni här besvarar rör sig de flesta för den 1procentiga gruppen. Hur bör man träna för att mest effektivt öka konditionen? Enligt Mosley gäller 20 sek 3ggr/vecka, stämmer det? Vid förmaksflimmer kan man då intervallträna?

Elin Ekblom Bak: Hej,

Måste få sätta upp en varningsflagg för 3*20 sekundersträningen som Mosley beskrev i sitt program. För majoriteten av den svenska befolkningen är man i för dålig kondition för att en sådan träning skulle vara bra för en, och för många är den helt livsfarlig! Skrev i min första kommentar om hur man kan förhållla sig om man vill prova på lite mer högintensiv träning. Kika där!

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Idrottsskador

Mer i ämnet