Marginellt vetenskapligt stöd för klimatskeptiker

Förra veckan kunde vetenskapsredaktionen, tillsammans med Rapport, presentera en enkätundersökning som visar att det råder närmast total enighet om klimatforskningens slutsatser bland svenska forskare.

Över 97 procent av forskare verksamma i Sverige, som aktivt arbetar med klimatfrågan, anser att den globala uppvärmningen och människans avgörande påverkan är bevisad.

Nu kan vi visa att samma sak gäller publicerade forskningsresultat. Ytterst få vetenskapliga artiklar produceras som går på tvärs med klimatforskningens slutsats om mänskligt orsakad global uppvärmning.

Fem avvikande artiklar bland tusentals
Vetenskapsredaktionen har gått igenom ISI, världens största databas för vetenskapligt granskade forskningsartiklar (så kallade peer-review) och sökt efter sådana som tydligt motsäger slutsatsen om mänskligt orsakad global uppvärmning.

Vid undersökningen har också listor över "klimatskeptiska" forskare och forskningsartiklar som ofta hänvisas till på Internet och bloggar gåtts igenom.

Från 2009 och framåt har vi funnit sammanlagt fem artiklar som uttryckligen ifrågasätter mänskligt orsakad global uppvärmning. Under samma period har det enligt databasen ISI publicerats fler än 8.000 forskningsartiklar om klimatförändring.

Det är fullt möjligt att enstaka artiklar missats i genomgången. Däremot är det inte troligt att resultatet skulle kunna förändras på avgörande sätt. Resultatet av undersökningen stämmer också väl överens med liknande, tidigare undersökningar.

Resultatet väntat

– Jag är inte särskilt förvånad över resultatet. Det visar att det råder stor enighet inom forskarsamhället kring slutsatsen om mänskligt orsakad global uppvärmning. Om något tycks koncensus kring den här frågan ha stärkts, kommenterar den amerikanska vetenskapshistorikern Naomi Oreskes.

Oreskes genomförde 2004 en liknande undersökning. Sen dess har mängden publicerade forskningsresultat kring klimatförändringarna exploderat - samtidigt som antalet forskningsartiklar som går på tvärs med slutsatserna om mänskligt orsakad global uppvärmning alltjämt är mycket litet.

Att det trots allt publicerats en liten andel som går mot strömmen är bra, menar Oreskes:

– Uppförsbacken för dessa enstaka forskare blir naturligtvis allt brantare, ju mer åren går och allt fler forskningsresultat strömmar in som stödjer den dominerande slutsatsen. För de flesta känns det knappast meningsfullt att om och om älta samma fråga som anses avgjord sen 20 år tillbaka i tiden.

Men att det trots allt publiceras enstaka artiklar som går på tvärs med den etablerade slutsatsen är bra. Det visar att forskningssamhället fungerar som det ska, och inte censurerar forskningsartiklar bara för att de framför en avvikande ståndpunkt, menar Oreskes.

Växande gap mellan media och forskningsläget
Däremot är Oreskes oroad över vad hon beskriver som ett jättegap mellan det faktiska forskningsläget och bilden av klimatforskningen i media. Trots en oförändrad, massiv enighet i forskarvärlden så ges enligt Oreskes i media ofta ett intryck av osäkerhet.

En orsak, menar Oreskes, är att media tenderar att skildra klimatforskning som en åsiktsfråga, ungefär som politik, där lika vikt ges båda parter, när det i själva verket handlar om vetenskap, där en stor majoritet av forskarna sen länge ansett frågan avgjord.

I USA var detta extra påtagligt när Oreskes genomförde sin egen undersökning 2004. Sen dess har medias beskrivning under en tid blivit bättre, menar hon.

Men under det senaste året har skevheten åter blivit allt större, enligt Oreskes - speciellt efter det som kallats Climategate - där ett antal klimatforskares privata epost hackats och spridits på Internet - och efter den debatt som förts kring FN:s klimatpanel IPCC, sedan några faktafel upptäckts i klimatpanelens senaste rapport.

Osäkerhet vanligt argument mot klimatåtgärder

– Mitt intryck är att media hamnat snett i sin skildring under det senaste halvåret. Trots att själva forskningsläget inte förändrats och inget framkommit som vederlägger klimatforskningens slutsatser så ges ett intryck av osäkerhet, säger Naomi Oreskes.

Vilka konsekvenser den här bilden av osäkerhet får är enligt Oreskes för tidigt att säga. Opinionsundersökningar i USA och England har pekat på växande tvivel kring klimatforskningens slutsatser bland allmänheten.

Samtidigt haltar de internationella klimatförhandlingarna, och i USA pågår en hård politisk strid kring ett åtgärdspaket för att minska utsläppen av växthusgaser.

– Det finns många politiska krafter som vill minimera åtgärderna för att minska utsläppen. Även om ekonomiska argument om jobb och industrins konkurrenskraft dominerar så blir klimatforskarnas påstådda osäkerhet ytterligare ett argument. För många känns det säkert som ett rimligt argument.

Varför skulle man vidta omfattande åtgärder för att minska utsläppen om klimatforskarna själva är osäkra på sina slutsatser? Argumentet om klimatforskarnas osäkerhet har funnits ända sen 1990-talet. Nu har det fått ny luft under vingarna, menar Oreskes.

Publicerad: