Vetenskap

Den som saknar muskler får använda rösten. Ny forskning visar att hanar hos vissa djurarter använder en oväntat mörk röst för att bli utvalda. Foto: Wikimedia Commons

Sängkammarröst får honor på fall

Uppdaterad
Publicerad

En ny studie visar att däggdjurshanar använder rösten som attraktionsmedel. Forskarna har tittat på 72 däggdjursarter och vissa arter använder mörk röst med låg frekvens för att framstå som större och bättre.

Det är inte första gången forskare har undersökt och jämfört däggdjurs röstbeteende, men det här är den första studien som omfattar så pass många arter.

Röst kopplat till parningssystem

Det forskarna velat ta reda på är varför vissa arter har en oväntat mörk röst i förhållande till sin kroppsstorlek. Hos vissa arter där honorna är kräsna och väljer sin partner med omsorg är det är fördelaktigt för hanarna att ha en låg röst. En låg röst signalerar till honorna att här är en bra hane som kan få kraftfull avkomma och skydda sin familj. Vanligtvis begränsar storleken på kroppen röstfrekvensen. Större djur låter mörkare på grund av längden och dimensionen på stämbanden. Den nya forskningen visar att hanarna hos dessa arter som låter större än vad de egentligen är har sänkta struphuvuden som gör att de ”låter stora” trots att kroppen är liten. Arter man bland annat tittat på är gaseller, antiloper och apor.

Andra djur har däremot ett för kroppsstorleken oväntat högt tonläge. Det visar sig hos arter där honorna är mer promiskuösa och väljer och vrakar mellan sina partners. Dessa honor är mindre kinkiga i sitt val av hane eftersom hanarna inte tar hand om sin avkomma. Här gäller det för hanarna att inte skilja sig från mängden och framstå som den bäst lämpade. Hanarna ska istället befrukta så många ägg som möjligt och lägger då sin energi på att producera spermier istället för att jobba på att sänka sin röst. Inom biologin kallas det här för spermiekonkurrens.

Avvägning mellan stora testiklar och mörk röst

Det här tyder på en så kallad trade-off, alltså en avvägning mellan att överdriva rösten för att attrahera partners och att producera konkurrenskraftig spermiemängd för att befrukta så många ägg som möjligt. Det har lett till att en rad anpassningar har utvecklats för att hanarna ska bli så reproduktiva som möjligt.

– Om man till exempel satsar på att ha låg röst så kanske evolutionen inte prioriterat stora testiklar och hög spermieproduktion. I det här fallet handlar det alltså om olika vägar att gå beroende på vad man har för parningssystem. Det är ju ingen mening att lägga energi på allt samtidigt, säger Jessica Abbott, forskare i evolutionär ekologi på Lunds universitet.

Människans röst

Vi människor har ljus röst i förhållande till kroppsstorlek trots evolution och vuxna män har ett struphuvud som gör att de kan låta mörkt. Kulturellt sett uppfattas människor med djupa och mörka röster som kompetenta och pålitliga. Jessica Abbott menar att i ljuset av den här studien kan man undra om vi människor alltid medvetet använder mörkare röst när vi vill vinna förtroende.

Nyligen studerades de amerikanska presidentkandidaternas röstläge och det visade sig att alla fyra använde en betydligt mörkare klang när de talade i mer formella sammanhang och särskilt till andra politiker och den typen av anpassning kanske inte alltid sker medvetet menar Jessica Abbott.

–Vårt sätt att använda och anpassa rösten efter situation kan ju faktiskt också vara resultat av en evolutionär utveckling och djupt inbäddat i vårt däggdjursarv.

Författarna bakom studien menar att resultatet kan hjälpa oss att sätta de här karaktärsdragen i ett större sammanhang och lära oss något om människors kommunikation.

–Det är ofta svårt att se större mönster och samband när det gäller den här typen av anpassningar men den här bredare studien på många arter kan hjälpa oss att få bättre kunskap om hur evolution funkar. Det är kul att de kunnat bevisa att det verkar finnas en selektion som är lite mer övergripande och inte bara inom en specifik art, och där de kunnat se just den här trade-off effekten mellan spermiekonkurrens och röstläge.

Artikeln har publicerats i Nature Communication.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.