En av orsakerna bakom köproblemen är en åldrande befolkning, som gör att sjukvårdens utmaningar hela tiden blir större och större, och de vanliga nedskärningarna inom sjukvården har inte direkt lyckats lösa problemen. Men en forskarstudie kan visa på en lösning som fungerar – genom att minska på kostnaderna för organisatoriska problem.

Forskarna visste sedan tidigare att 20 till 30 procent av sjukvårdens kostnader beror på brister i effektivitet. För att kunna lösa det drog man igång ett förbättringsprojekt och en forskningsstudie, i Skövde för tre år sedan. Enligt studiens resultat handlar lösningen om mer modern kunskap om kvalitetsarbete, logistik med bättre planering och organisering.

Industrin löste problemet

Personalen fick prova ett nytt sätt att arbeta – hämtat från industrin. Inom tillverkningsindustrin fanns redan en del av den kunskap man behövde, om till exempel produktionsplanering, som utvecklats under mer än 50 år. Nu skulle man överföra och anpassade industrins metoder till operationsavdelningen i Skövde.

– Den viktigaste slutsatsen i min studie är det att små förändringar på huvudplaneringsnivå, med tre till tolv månaders horisont, kan leda till stora förändringar. Man måste lita på och ha respekt för medarbetarnas kunskap om hur verksamheten fungerar – vilka problem dom ser och hur de ska lösas. Så får man en hållbarhet i förändringsarbetet. Samtidigt behövs en ödmjukhet mot andra kunskapsdomäner som vården kan lära ifrån, säger Anders Plantin, logistikforskare på Chalmers.

Studien startades inte på grund av besparingskrav, utan var en del utav målsättningen att lära sjukvårdspersonalen om förbättringar som kan göras för att lösa problemen i arbetet. Det handlade inte om att folk ska springa ännu fortare. Och enligt forskarna måste förändringen drivas fram av medarbetarnas eget engagemang.

Ingen mer stress

På kliniken i Skövde lade man, till exempel, om till ett jämnare antal kirurger i tjänst. Tidigare fanns mellan 2 och 8 kirurger på plats, och den här variationen skiljde ut sig, eftersom både antalet övrig personal och antalet operationssalar var mer konstant. Antalet läkare var ofta den begränsande faktorn.

Under studien här startades ett antal förbättringsgrupper på kliniken, med representanter från olika avdelningar och yrkesroller. De skulle dels identifiera problemen på avdelningen och dels jobba fram egna förslag på lösningar. Förslagen handlade mycket om resursfördelning, som till exempel ett läkarschema.

Ett recept på vårdgaranti

Under studiens gång träffades grupperna, och även de uppåt 200 andra medarbetarna för att jobba med ständiga förbättringar, arbetsmiljö och inte minst kösituationen. Och i studien kan man tydligt se att projektet fick positiva och konkreta resultat. Lösningen har tre huvudingredienser.

– Det behövs en engagerad och kompetent ledning som litar på medarbetarna och som försöker husa över hela processen med förändringsarbetet. Sen behöver man få med medarbetarna, som tillsammans måste skapa en helhetsbild, förståelse för systemet och varandras arbetsuppgifter och problem. Och man behöver kompetensöverföringen från kunskapsdomäner som traditionellt inte finns i sjukvården, säger Anders Plantin.

Kliniken har inte fått ökade resurser under perioden, men operationskön är numera nere på 30 dagar i genomsnitt. Det är precis lagom för att kunna matcha operationstiderna med rätt patienter. Personalen upplever inte att arbetsbördan har ökat, utan att den har jämnats ut så att det blir färre dagar med överbelastning.

Studien visar vägen för andra

Kirurgkliniken i Skövde var tidigare en ganska typisk sjukhusklinik, med en operationskö på 120 dagar i genomsnitt. Personalen jobbade hårt och hade en hög stressnivå, men de hade svårt att se vad man kunde göra åt det hela, och metoderna för planering var dåligt utvecklade.

– Jag har engagerat mig inom det här området på grund av all frustration jag har känt under åren i sjukvården. Där finns ett extremt stort behov av bättre produktionsplanering. Köproblemen, med vårdgarantin, försämrad arbetsmiljö och låg kompetens kring förbättringsarbete på kliniken, gör det här till ett viktigt forskningsområde, säger Anders Plantin.

En käpp i vårdkarusellen

Han arbetade som läkare i 20 innan han inledde sin nya bana som logistikforskare på Chalmers. Nu jobbar han vidare med att försöka utveckla processerna bakom all planering, och en metod som bättre kan förutse problemen, som man fann under studien. Men det finns också ett annat problem som han måste ta hänsyn till – en viss opassande paradox kan man säga.

– Tyvärr är hälso- och sjukvården dålig på att lära av varandra och ta till vara på goda exempel när det gäller organisationsutveckling. Däremot är man mycket duktig på att sprida medicinsk utveckling. Det är en paradox. Vårdens största problem idag är inte medicinska, utan organisatoriska.