Vilken människosyn ska råda?
I sin replik på vår debattartikel på SVT Opinion om att hylla mångfald och värna allas rätt till liv – inte bara dem med ”rätt” antal kromosomer – använder Jenny Sonesson misstänkliggöranden och ”guilt by association”-argument för att försöka koppla ihop fyra svenska organisationer med amerikansk höger. Det blir lika patetiskt som bilden på en amerikansk medborgare som läser bibeln, iklädd en patriotisk t-shirt.
Att Sonesson väljer att använda osakliga argument och personangrepp istället för att bemöta sakargumenten, blir rent ut sagt oseriöst.
Vad beträffar den europeiska juristorganisationen ADF International, baserad i Bryssel, Genéve och Wien, har organisationen varit involverad i 45 fall om mänskliga rättigheter vid Europadomstolen.
Provita, Respekt, Livlinan och Ja till Livet samarbetar med hundratals organisationer i Europa och globalt som delar samma uppfattning: att rätten till liv är en mänsklig rättighet och att ett barn med funktionshinder har precis samma människovärde och rätt till ett värdigt liv som alla andra barn.
Jenny Sonesson påminner i sin artikel om att över hälften av dem med Downs syndrom i dag lever till över 60 år, och att de allra flesta lever ett rikt liv.
Problemet är bara, vilket Sonesson diskret utelämnar, att 60 procent av barnen med Downs Syndrom inte ens får chansen till ett rikt liv, eftersom de aldrig får födas.
Kristina Ahlinder har också valt att ge en replik på vår debattartikel och framhåller hur personer med Downs syndrom och andra funktionsnedsättningar bör ges samma förutsättningar som alla andra.
Vi håller helt med Ahlinder om att fosterdiagnostikfrågan handlar om människosyn och samhälleliga och kulturella förväntningar och förutsättningar för människor med intellektuella funktionsnedsättningar.
Vi delar också Ahlinders positiva beskrivning av den ökade uppslutningen kring internationella Downs syndromdagen.
En studie visar att närmare 80 procent av föräldrar till barn med Downs syndrom anser att livet är mer positivt på grund av barnet. 95 procent av föräldrarna som är med i studien uppger att deras barn utan Downs syndom har goda relationer till sitt syskon med Downs syndrom.
Vidare visar studierna att 99 procent av föräldrarna att de älskar sitt barn med Downs syndrom, och 97 procent uppger att de är stolta över sitt barn.
Vi står till fullo bakom den fosterdiagnostik som syftar till att förbättra hälsan för kvinnan eller barnet, men vi önskar se en kursförändring i samhället där fosterdiagnostiken erbjuds för att rädda liv, inte för att identifiera de barn som är mindre önskvärda.
Där samhället uppmuntrar och stärker alla blivande föräldrar, och där varje barn kan tas emot såsom han eller hon är.
Ett samhälle som har plats för alla, inte bara för vissa.
Det avgörande är vilken människosyn vi låter råda.