Hugo Lagercrantz ger en replik till min debattartikel på SVT Opinion om skärmtid, där jag kritiserar honom för att uttala sig utan att ha på fötterna.

Det märkliga är att han inte bemöter mina argument. Istället gör han ett halvhjärtat försök att misskreditera mig som forskare. Halvhjärtat därför att det är svårt att veta om han verkligen menar allvar.

Han berättar nämligen att han sökt på mitt namn i forskningsdatabasen PubMed som samlar medicinsk forskning, utan att finna något jag har skrivit.

Det kan ju vara så att professor Lagercrantz inte förstår att det finns ett flertal forskningsdatabaser som alla specialiserar sig på vissa områden, men det låter orimligt.

Istället tror jag att han väljer att presentera sin sökning som om den vore ett avslöjande av mig som forskare.

Jag är docent i pedagogiskt arbete. Att vara docent vid ett universitet i Sverige betyder att man vid två tillfällen genomgått omfattande granskning av det man publicerat. Oberoende, välrenommerade forskare har noggrant granskat mina viktigaste publikationer, dels vid disputationen, dels vid docentansökan.

Professor Lagercrantz och jag är alltså jämbördiga rent vetenskapligt; vi har skött vårt jobb som forskare och våra publikationer finns listade i relevanta databaser.

Däremot har jag en fördel över Lagercrantz när det handlar om att debattera unga och samtida medier. Jag är nämligen expert på just det området.

Så om Lagercrantz vill debattera detta bör han läsa in sig på aktuell forskning. Så går det till.

Vi som är forskare uttalar oss enbart om sådant vi behärskar eller har läst in oss på.