Bengt Jakobsson överläkare, medicinskt ansvarig Ambulanshelikoptern Gällivare.
Bengt Jakobsson överläkare, medicinskt ansvarig Ambulanshelikoptern Gällivare. Foto: SVT Uppdrag granskning
Debattinlägg

”Lyckligtvis finns det norska räddningsresurser”

Uppdrag granskning ·

”Om vi själva skulle råka ut för ett haveri står det helt klart att vi inte kan förlita oss på en räddningsinsats från Sjöfartsverket. Lyckligtvis finns det resurser i Norge som vi ofta samverkar med”, skriver Bengt Jakobsson.

Om debattören

Bengt Jakobsson
Överläkare, medicinskt ansvarig Ambulanshelikoptern Gällivare

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Som verksam läkare vid ambulanshelikoptern i Gällivare blir jag besviken, men inte förvånad, över Sjöfartsverkets bristande insats vid Akkajaurehaveriet.

Vi opererar själva ofta nära norska gränsen längs hela fjällkedjan och i väglöst land i Norrbottens inland.

Om vi själva skulle råka ut för ett haveri står det helt klart att vi inte kan förlita oss på en räddningsinsats från Sjöfartsverket.

Uppenbarligen har man svårigheter att snabbt komma upp i luften efter larm. Därefter tar det två timmar att nå fjälltrakterna – om man nu inte tycker att det är för mörkt och kallt.

Lyckligtvis finns det resurser i Norge som vi ofta samverkar med. Utan tvivel skulle de kunna göra en utmärkt insats som vi kan känna oss trygga med.

”SAR” ( search and rescue ) innebär att man letar efter en möjlig skadad eller sjuk person när exakt position inte är känd. Det är något som är vardag för ambulanshelikoptern i Gällivare.

Ofta har man inte annan position än till exempel ”norra änden av sjön”.

Många gånger skulle vi haft nytta av den teknik som SAR-helikoptrarna är utrustade med; avisningssystem, infraröd kamera , vinsch och så vidare.

Det är tragiskt att en så pass dyr samhällsresurs inte kan användas i det område där det faktiskt händer olyckor.

Under fjällsäsongen inträffar många olyckor med snöskotrar, fyrhjulingar och kring skidanläggningar. Hur ofta sker det ett haveri i Bottenhavet utanför Umeå?

Kanske det hade varit klokare ur ett samhällsperspektiv att placera SAR-helikoptern tillsammans med ambulanshelikoptern i Gällivare.

På så vis hade man kunnat samnyttja resurserna och kunna täcka ett betydligt större område tillsammans.

Vidare hade man kunnat samverka med att förse SAR-helikoptern med medicinsk kompetens vid behov.

Vid Gällivarebasen kan vi vara i luften inom 15 minuter efter larm – dygnet runt, året runt. Polisen har en ny helikopter, men har inte beredskap dygnet runt.

Men faktum kvarstår – Norrbottens inland och fjälltrakter saknar resurser för helikopterräddning inom rimlig tid.

Från vår helikopterbas är vi beredda att ta på oss ett mer formaliserat ansvar i samband med kommande helikopterbyte, men det kräver ett samverkansavtal med staten kring utökad finansiering.

Om UG – räddningshelikoptern som aldrig kom fram

I april 2015 avslöjade Uppdrag granskning hur Sjöfartsverket i hemlighet gjort upp en miljardaffär med den italienska helikoptertillverkaren Agusta Westland. UG kunde också visa de ytterst märkliga krav som ställdes i upphandlingen och som uteslöt alla andra konkurrenter.

I den andra delen av granskningen, i oktober 2015, avslöjade UG det hemliga politiska spelet bakom affären – hur Sjöfartsverket med hjälp av ansvariga tjänstemän inom regeringskansliet kunde genomföra köpet utan att ha pengarna för det. Man inväntade inte riksdagens godkännande av miljardaffären innan man tecknade avtalet och betalade en handpenning på en kvarts miljard till Agusta Westland.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.